Livskraftiga småföretag som hamnar på obestånd
Skriftlig fråga 2021/22:405 av Alexander Christiansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-01
- Överlämnad
- 2021-12-01
- Anmäld
- 2021-12-02
- Svarsdatum
- 2021-12-08
- Besvarad
- 2021-12-08
- Sista svarsdatum
- 2021-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Pandemins effekter har varit tuffa för många småföretag. De stöd till företag som riksdagen har drivit igenom har till den största delen varit bra, samtidigt som det finns många exempel där regelverken varit alltför fyrkantiga för att träffa i grunden livskraftiga företag.
Detta gäller exempelvis de företag som haft anställda med oregelbundna arbetstider, vilket föranlett att stödens regelverk inte har kunnat tillämpas. Långa handläggningstider och långa processer i förvaltningsrätten har kastat ut dessa företag i en ovisshet, vilket är oacceptabelt.
Konsekvensen har blivit att de blir återbetalningsskyldiga för ett stöd som använts till att betala de anställdas löner eftersom de uppenbart drabbats av pandemin.
Företag i en redan hårt drabbad bransch riskerar nu att hamna på obestånd då de valt att prioritera akuta driftskostnader och inte haft täckning på skattekontot.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:
Vad ämnar ministern göra för att hjälpa dessa företag som drabbats av byråkratiska hinder efter pandemin?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:405 besvarad av Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Svar på fråga 2021/22:405 av Alexander Christiansson (SD)
Livskraftiga småföretag som hamnar på obestånd
Alexander Christiansson har frågat mig vad jag ämnar göra för att hjälpa företag som drabbats av byråkratiska hinder efter pandemin.
Sedan utbrottet av den pågående pandemin har regeringen presenterat ett flertal stöd för att lindra effekterna för jobb och företag. Bland stödåtgärderna har det förstärkta stödet vid korttidsarbete funnits. Parallellt med korttidsstödet har det även funnits andra stödåtgärder att ansöka om, däribland omställningsstöd, omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare samt kreditgarantier (företagsakuten). Företag kan fortsatt ansöka om likviditetsstöd via skattekontot (s.k. tillfälliga skatteanstånd).
Regeringen har samma önskan som företagarna själva, nämligen att rädda svenska jobb och svenska företag genom den här krisen. Regeringen beslutade därför den 25 november i år att överlämna en proposition till riksdagen som möjliggör avbetalningsplaner för de tillfälliga skatteanstånden (prop. 2021/22:65). Möjligheten att bevilja sådana anstånd återinfördes den 30 mars 2020. Syftet var att dämpa tillfälliga likviditetsproblem för i grunden sunda och livskraftiga företag. Ett stort antal anstånd väntas upphöra under våren 2022, med början i månadsskiftet mars/april 2022. I propositionen föreslås bl.a. att det ska införas en möjlighet att förlänga anståndstiden med ytterligare som längst 15 månader och att en avbetalningsplan då ska löpa samtidigt. Därmed kan företagen få ytterligare tid att återfå en mer normal lönsamhet innan de skatter och avgifter som anstånden avser ska vara helt betalda. Förslaget föreslås träda i kraft den 7 mars 2022.
Den 1 januari 2022 träder den tillfälliga lagen (2021:937) om ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete i kraft. Lagen riktar sig till arbetsgivare som fått beslut från Tillväxtverket om att de är skyldiga att betala tillbaka allt preliminärt stöd på grund av att anmälan om avstämning har kommit in för sent. Detta är en åtgärd som regeringen vidtagit för att underlätta för vissa arbetsgivare genom en möjlighet att lämna in en ny anmälan om avstämning.
För att öka möjligheten till återhämtning för svenska företag beslutade regeringen dessutom den 2 december i år att möjliggöra en förlängning av löptiderna för krediterna genom företagsakuten från tre till fem år.
Stockholm den 8 december 2021
Karl-Petter Thorwaldsson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

