Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

litauiska kriminella

Skriftlig fråga 2000/01:480 av Johnsson, Jeppe (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Besvarad
2000-01-10
Inlämnad
2000-12-20
Anmäld
2001-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 december

Fråga 2000/01:480

 av Jeppe Johnsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om litauiska kriminella

Sedan visumtvånget slopades 1997 har resandeströmmen från Litauen successivt vuxit. Enligt polisen är det uppseendeväckande många av de resande som har helt andra planer med sin vistelse i Sverige än att turista.

Två eller tre yngre män reser över till Sverige i bil. Färden går från färjelägena i Stockholm eller Karlskrona, dit litauerna anländer med färja från Polen. Jag har själv, på plats vid färjeläget i Karlskrona, haft möjlighet att följa inresekontrollen. Det fanns anledning att misstänka att ett flertal inte kom hit i enbart ärliga avsikter. Men, möjligheterna att avvisa redan vid inresan var mycket begränsade med gällande bestämmelser.

I Karlskrona har gränspolisen registrerat alla litauiska medborgare som rest in i landet de senaste två åren. Nästan var femte person greps för brott i Sverige. Inbrott och stölder är de vanligaste brotten.

Vad avser justitieministern vidta för åtgärder för att komma till rätta med det växande problemet med stöldligor från Litauen och andra länder från andra sidan Östersjön?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:480 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 10 januari

Svar på fråga 2000/01:480 om litauiska kriminella

Justitieminister Thomas Bodström

Jeppe Johnsson har frågat mig vad jag avser vidta för åtgärder för att komma till rätta med det växande problemet med stöldligor från Litauen och andra länder från andra sidan Östersjön.

Varken Rikspolisstyrelsen eller Brottsförebyggande rådet har några särskilda statistiska uppgifter om brott begångna av utländska medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Rikskriminalpolisen kommer emellertid inom kort att färdigställa en intern rapport över detta. Rapporten ska ligga till grund för polisens fortsatta arbete, på central och lokal nivå, mot denna brottslighet.

När det gäller litauiska medborgares vistelse i Sverige gäller, som Jeppe Johnsson riktigt påpekar, inte längre krav på visering. Detta innebär att litauiska medborgare lättare kan besöka Sverige, t.ex. som turister. Polisen har dock vid inresa möjlighet att kontrollera utländska medborgare, oavsett om de ska turista eller arbeta i landet. Denna kontroll omfattar passhandling, uppehålls- eller arbetstillstånd, medel för uppehälle och hemresa m.m. Om det vid en samlad bedömning kan antas att en utländsk medborgare inte uppfyller kraven får han eller hon vägras inresa till Sverige.

Regeringen har tidigare slagit fast att nationella brottsbekämpande åtgärder måste kopplas ihop med internationellt samarbete och samverkan. Skälet till detta är att vi endast med samlade europeiska insatser kan förebygga och förhindra gränsöverskridande brottslighet i Europa.

Svenskt rättsväsende samarbetar och samverkar redan internationellt på flera olika nivåer för att förebygga och bekämpa grov internationell brottslighet. Beträffande gränsöverskridande brottslighet från Östeuropa kan särskilt nämnas det nordiska samarbetet mellan polis och tull (PTN) samt samarbetet genom aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet. Inom ramen för aktionsgruppen genomförs ett konkret och praktiskt samarbete mellan Östersjöländernas polis-, åklagar-, tull-, skatte- samt kust- och gränsbevakningsmyndigheter. Gemensamma operativa aktioner genomförs löpande mot bl.a. stulna fordon, narkotikasmuggling, illegal migration och mot smuggling av högbeskattade varor.

I och med Sveriges aktiva deltagande i Schengensamarbetet fr.o.m. mars 2001 kommer det att finnas ytterligare möjligheter för svensk polis och tull att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Detta gäller särskilt för den gränsöverskridande brottsligheten som har sitt ursprung i länder utanför Schengenområdet, bl.a. Östeuropa. Den av Jeppe Johnsson omnämnda registrering som Polismyndigheten i Karlskrona bedriver vid gränskontrollen har ett samband med den försöksverksamhet som bedrivits avseende tillämpning av Schengens regelverk.

Enligt uppgift från Polismyndigheten i Karlskrona har flera brott begångna av utländska medborgare, både i Sverige och i andra nordiska länder, kunnat klaras upp med hjälp av den vid gränskontrollen insamlade informationen. Jag anser att denna arbetsmetod visar hur viktigt det är att kriminalunderrättelseverksamhet nu utvecklas till att även omfatta uppgifter som kommer fram i gränskontrollverksamheten.

Vidare kommer Schengens informationssystem (SIS), som är ett gemensamt spanings- och efterlysningsregister, att bidra till att effektivisera kontrollen av utländska medborgare som reser till och från Sverige från länder utanför Schengenområdet.

Sammanfattningsvis kan sägas att jag är övertygad om att Sveriges nuvarande deltagande bl.a. i aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet, PTN och det kommande aktiva deltagandet i Schengensamarbetet medför att polisväsendet, både nationellt och lokalt, får allt bättre verktyg för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.