Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Lissabonstrategin som styrinstrument

Skriftlig fråga 2003/04:611 av Johansson, Jörgen (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-01-23
Inlämnad
2004-01-23
Besvarad
2004-01-28
Svar anmält
2004-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 januari

Fråga 2003/04:611

 av Jörgen Johansson (c) till finansminister Bosse Ringholm om Lissabonstrategin som styrinstrument

Lissabonstrategin är ett gemensamt tillväxtdokument för Europa som Sverige antagit. Trots det följs inte dokumentet. Under ett antal år har investeringarna i Sverige minskat och i dag har det svenska näringslivet den lägsta investeringsnivån av EU-länderna. Faktorer som vid sidan av detta bidrar till Sveriges dåliga ranking bland EU-länderna är "höga priser" och dålig konkurrens inom den offentliga sektorn.

Den sistnämnda faktorn är ett område där det offentliga samhället själv kan agera kraftfullt för att uppfylla Lissabonstrategins mål. Tyvärr saknas ett sådant handlande. I stället sker i regeringens tillväxtsamtal ständiga förbehåll, av regeringens stödpartier, som hämmar utvecklingen och tillväxtandan inom näringslivet och därmed investeringsandan i Sverige. Man kan därmed fråga sig om regeringen tar det ansvar som Lissabonstrategin förutsätter.

Min fråga till finansministern är:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att inom den offentliga sektorn aktivt medverka till att Lissabonstrategins mål uppfylls?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:611 besvarad av Bosse Ringholm

den 27 januari

Svar på fråga 2003/04:611 om Lissabonstrategin som styrinstrument

Finansminister Bosse Ringholm

Jörgen Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att inom den offentliga sektorn aktivt medverka till att Lissabonstrategins mål uppföljs.

Jag håller med om att det är av avgörande vikt att alla medlemsstater genomför de åtaganden som gjorts inom ramen för Lissabonstrategin och vill börja med att poängtera att Sverige ligger i bräschen bland de länder som genomför strategin. Sverige tillhör enligt kommissionens vårrapport den grupp länder som presterat väl. I hälften av de 14 viktigaste indikatorerna placerar sig Sverige bland de tre bästa länderna i jämförelsen av de nuvarande 15 EU-länderna. Detta visar att regeringens långsiktiga politik för att stärka Sveriges tillväxtförutsättningar har givit resultat. Att fortsätta arbetet med ekonomiska reformer är centralt för att ytterligare förbättra Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga.

När det gäller konkurrensen inom den offentligt finansierade tjänstesektorn ökade denna betydligt under det senaste decenniet. Inom välfärdstjänsterna har andelen anställda i alternativa driftsformer mer än fördubblats sedan början av 1990-talet och andelen öppet annonserad offentlig upphandling har nästan fördubblats på tre år.

Regeringen anser att arbetet med att utveckla alternativa driftsformer bör uppmuntras men att det samtidigt finns anledning att iaktta försiktighet. För regeringen är det viktigt att utvecklingen inom vård, skola och omsorg är förenlig med de grundläggande principerna om att verksamheten är demokratiskt styrd, gemensamt finansierad och tillhandahålls alla medborgare på likvärdiga villkor.

En studie av Konkurrensverket visar att effekterna av införandet av konkurrens i den offentliga sektorn överlag har medfört positiva effekter på samhällsekonomin och för konsumenterna. Vid upprepade upphandlingar har dock skillnaderna mellan olika anbud visat sig vara små. Tecken finns också på att vissa upphandlingsmarknader utvecklats mot en ökad marknadskoncentration.

Det finns därför anledning att kontinuerligt utföra analyser av vilken effekt ökad konkurrens fått på olika marknader. Som ett led i detta arbete har Konkurrensverket fått i uppdrag att senast vid årsskiftet 2003/04 presentera en analys av konkurrensen inom tandvården. Likaså ska Socialstyrelsen under 2004 presentera en kartläggning av i vilken omfattning äldreomsorgen utsatts för konkurrens, hur brukarna upplevt kvaliteten och hur kostnaderna påverkats av konkurrensutsättning.

Konkurrens i offentlig verksamhet är dock endast ett verktyg av flera för att uppnå ökad effektivitet i resursanvändningen och att tillhandahålla ett utbud av tjänster som medborgarna värderar. Staten kan bidra till att effektivisera den offentliga verksamheten genom att tillhandahålla ett regelverk som möjliggör konkurrens på lika villkor mellan offentliga och privata aktörer och genom att öka konsumenternas medvetenhet. För att uppnå detta har åtgärder vidtagits för att stärka lagen om offentlig upphandling samt för att sprida resultat om den offentliga verksamheten.

Skolverkets Internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem tillhandahåller information om skolors resultat och kvalitet. Samtidigt arbetar Rådet för kommunala analyser och jämförelsers med att utveckla och tillhandahålla nationella nyckeltal och på olika sätt främja jämförande analyser mellan kommuner.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.