Lissabonprocessen
Skriftlig fråga 2004/05:798 av Danielsson, Peter (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-01-27
- Inlämnad
- 2005-01-27
- Besvarad
- 2005-02-02
- Svar anmält
- 2005-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 januari
Fråga 2004/05:798
av Peter Danielsson (m) till finansminister Pär Nuder om LissabonprocessenEU:s medlemsländer enades i mars 2000 om att regionen på tio år ska bli världens mest konkurrenskraftiga. Tanken är att EU:s medlemsländer, i den så kallade Lissabonprocessen, ska tävla med varandra för att skapa bättre tillväxt både nationellt och gemensamt för Europa. För att samtliga mål för processen ska vara uppnådda 2010 måste medlemsländerna utföra jobbet på hemmaplan. I klartext måste medlemsländernas regeringar sätta i gång arbetet med att uppfylla vad de åtagit sig i Lissabon.
Tyvärr händer det inte tillräckligt mycket i Sverige. Regeringen arbetar inte tillräckligt aktivt för att uppfylla Lissabonstrategin. Det gäller exempelvis skatten på arbete, där höga marginaleffekter för låginkomsttagare medför att det blir mindre attraktivt att arbeta mer, samtidigt som höga marginalskatter för höginkomsttagare inte gör det attraktivt att utbilda sig mer. Regeringen verkar inte förstå att det är individer som skapar tillväxt när rätt drivkrafter finns för att arbeta, utbilda sig eller starta företag.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansministern:
Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att se till att Sverige klarar målen i Lissabonprocessen vad gäller drivkrafter för att arbeta och utbilda sig?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:798 besvarad av Pär Nuder
Svar på fråga 2004/05:798 om Lissabonprocessen
Finansminister Pär Nuder
Peter Danielsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att Sverige klarar målen i Lissabonprocessen vad gäller drivkrafter för att arbeta och utbilda sig.
Lissabonstrategin bygger på tre dimensioner, den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga dimensionen. Målsättningen är att EU 2010 ska vara "världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". I en samlad bedömning av respektive lands resultat i Lissabonstrategin ligger Sverige väl till.
I den senaste uppföljningen av Lissabonstrategin gjorde kommissionen bedömningen att Sverige tillsammans med Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Österrike och Storbritannien presterar bäst i förhållande till Lissabonmålen.
På sysselsättningsområdet har vi på EU-nivå enats om följande mätbara mål: år 2010 ska antalet sysselsatta utgöra 70 % av den arbetsföra befolkningen, 60 % av alla kvinnor ska vara sysselsatta och 50 % av de mellan 55 och 64 år. Därutöver har vi enats om ett barnomsorgsmål, nämligen att 90 % av barnen över tre år och 33 % av barnen under tre år ska ha tillgång till barnomsorg år 2010.
Sverige uppfyller med god marginal samtliga sysselsättningsmål i Lissabonstrategin.
Men, detta innebär inte att vi lutar oss tillbaka. Att pressa ned arbetslösheten och öka sysselsättningen har högsta prioritet. För att förkorta arbetslöshetstiderna satsar regeringen på aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Åtgärder vidtas för att förbättra kontrollen och tillämpningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen och arbetslöshetsersättningen. Regeringen bedriver ett långsiktigt arbete med att minska marginaleffekterna i skatte- och bidragssystemen. Den pågående inkomstskattereformen, med bland annat kompensation för den allmänna pensionsavgiften, riktar sig främst till låg- och medelinkomsttagare. Fullt genomförd kommer inkomstskattereformen att minska marginalskatterna med mellan 3,5 och 5 procentenheter. Dessa skattesänkningar har tillsammans med reformer i bidragssystemen och införandet av en maxtaxa i barnomsorgen medfört ökade drivkrafter för individen att söka och acceptera erbjudanden om arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.