LIS-område och detaljplan
Skriftlig fråga 2017/18:1502 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-06-14
- Överlämnad
- 2018-06-15
- Anmäld
- 2018-06-18
- Sista svarsdatum
- 2018-06-27
- Svarsdatum
- 2018-07-10
- Besvarad
- 2018-07-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Jag har blivit uppmärksammad på frågan om det går att stärka mindre kommuners inflytande i utpekandet av så kallade LIS-områden samt om processen kan gå fortare än i dag. En möjlig väg skulle till exempel vara att mindre kommuner kan utse LIS-områden i detaljplan antagen av kommunfullmäktige, i stället för att det måste fastställas i en översiktsplan. Syftet skulle vara att vinna tid, med tanke på att översiktsplaner normalt revideras högst en gång per mandatperiod och gälla i de fall då den föreslagna verksamheten bedöms ha ringa inverkan på strandskyddet.
Nyligen presenterade regeringen sin proposition En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop. I denna har regeringen formulerat att det övergripande målet för en sammanhållen landsbygdspolitik ska vara "en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet".
Det låter bra men det är också ett mål som förpliktar. För mindre kommuner blir till exempel revideringen av översiktsplaner extra resurskrävande. Den uppenbara risken är då att intressenter som vill starta verksamheter väljer att etablera sig i kommuner där handläggningen kan ske snabbare.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att stärka mindre kommuners inflytande över utpekandet av så kallade LIS-områden, och vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förenkla och snabba på själva processen?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1502 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
N2018/03694/SPN
Näringsdepartementet
Bostads- och digitaliseringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1502 av Betty Malmberg (M)
LIS-område och detaljplan
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stärka mindre kommuners inflytande över utpekandet av så kallade LIS-områden, och vilka åtgärder jag avser att vidta för att förenkla och snabba på själva processen.
Regeringen har, som Betty Malmberg mycket riktigt påpekar, i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179) föreslagit att det övergripande målet ska vara en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktig hållbar utveckling i hela landet. Strandskyddsfrågan har betydelse för landsbygdsutvecklingen.
Regeringen arbetar mycket aktivt för ett ökat bostadsbyggande genom det bostadspolitiska paketet. Samtidigt ger strandskyddet både boende och besökande tillgång till attraktiva miljöer längs stränderna, vilket inte minst är viktigt för besöksnäringen på landsbygden.
Regeringen gav i mars 2017 Naturvårdsverket i uppdrag att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Uppdraget var att se över LIS-reglerna och deras tillämpning samt föreslå författningsändringar och eventuella andra åtgärder som behövs för att ytterligare främja landsbygdsutveckling i områden med god tillgång till stränder. I uppdraget ingick att överväga förfaranden som möjliggör att systemet blir mer flexibelt för behov som inte kan förutses bl.a. vid en översiktsplanering.
Naturvårdsverket ansåg att en frikoppling av LIS-systemet från översikts-planeringen är förenat med vissa negativa konsekvenser och skulle kunna leda till att strandskyddets syften äventyras på sikt. Översiktsplaneringen utgör en naturlig form för avvägning mellan olika intressen och ger möjlighet till en helhetsbild av kommunens samlade syn på mark- och vattenanvänd-ningen. Naturvårdsverket rekommenderade att bibehålla nuvarande ordning och menade att de fördelar som översiktsplaneprocessen erbjuder överväger de nackdelar som processen är förenad med.
Naturvårdsverket föreslår alltså bibehållen koppling till översiktsplaneringen, men ökad flexibilitet i att LIS-områden ska kunna bli större än tidigare, att kraven sänks på att visa att en åtgärd ska bidra till landsbygdsutvecklingen och att de särskilda skälen för dispens från strandskyddet breddas något.
Naturvårdsverkets rapport redovisades till Regeringskansliet den 28 augusti 2017 och är en av utgångspunkterna för en fördjupad analys som nu sker inom ramen för den fortsatta beredningsprocessen inom Regeringskansliet. Naturvårdsverkets rapport kommer att inom närtid skickas ut på remiss.
Översiktsplaneutredningens delbetänkande En utvecklad översiktsplanering – att underlätta efterföljande planering (SOU2018:46) har förslag om fortsatt utredning av utökade möjligheter att i översiktsplanen även kunna peka ut områden för tätortsutveckling i strandnära lägen. En remiss av utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.
Stockholm den 10 juli 2018
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.