likhet inför lagen

Skriftlig fråga 1999/2000:1168 av Ekendahl, Maud (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-27
Besvarad
2000-07-04
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 juni

Fråga 1999/2000:1168

av Maud Ekendahl (m) till justitieminister Laila Freivalds om likhet inför lagen

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har nyligen genomfört en undersökning hur tingsrätterna i Sverige dömer.

Studien har pågått under tre år och visar på hur stor andel av domarna som leder till fängelsestraff.

Analysen visar att spännvidden är stor över landet och mellan länen.

BRÅ framhåller att skillnaderna är stora, nämligen att 29 av de 96 tingsrätterna har en hög andel fängelsedomar. Som exempel kan nämnas att i nordvästra Skåne varierar fängelsedomarna från 14 till 36 %.

Från advokathåll har sagts att det finns många olika påföljder att välja mellan vilket kan leda till viss osäkerhet hur man ska välja mellan de olika alternativen.

Påföljdssystemet måste vara så tydligt att människor döms lika oberoende var man är bosatt i landet.

Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att domstolarna dömer lika?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1168 besvarad av justitieminister Laila Freivalds

den 4 juli

Svar på fråga 1999/2000:1168 om likhet inför lagen

Justitieminister Laila Freivalds

Maud Ekendahl har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att tillse att domstolarna dömer lika.

Som Maud Ekendahl säkert vet så har vi i vårt land självständiga och oberoende domstolar som har till uppgift att självständigt och oberoende tillämpa lagstiftningen i bl.a. brottmål. Frågan om straffmätning och påföljdsval i det enskilda målet är en fråga för domstolarna, där överrätterna, ytterst Högsta domstolen, har att svara för rättsbildningen. Domstolarna har i sin dömande verksamhet att beakta den konstitutionella förutsättningen om allas likhet inför lagen.

Förutsebarhet och likformighet är två av nyckelorden bakom det nuvarande påföljdssystemet. I brottsbalken föreskrivs också uttryckligen att domstolarna vid påföljdsbestämningen ska beakta intresset av en enhetlig rättstillämpning. Samtidigt är det viktigt att påföljdssystemet ger domstolarna utrymme för att göra ett nyanserat påföljdsval med beaktande av förhållandena i det enskilda fallet @ olika fall ska inte behandlas lika.

Konstitutionen påbjuder samtidigt att jag, som justitieminister, respekterar domstolarnas självständighet och oberoende. Det är därför inte en uppgift för mig att "tillse att domstolarna dömer lika". Däremot har jag det övergripande ansvaret för att domstolarna ges förutsättningar för att vidmakthålla den höga kvaliteten i den dömande verksamheten.

BRÅ har i den rapport som Maud Ekendahl hänvisar till undersökt om det finns någon reell skillnad mellan tingsrätterna beträffande andelen utdömda fängelsestraff. BRÅ konstaterar att andelen fängelsedomar, bl.a. sedan s.k. naturliga orsaker eliminerats, skiljer sig åt mellan olika tingsrätter. Enligt rapporten är det totalt 29 av landets tingsrätter som signifikant avviker antingen uppåt eller nedåt från riksgenomsnittet. Samtidigt framhåller BRÅ att regelverket av naturliga skäl inte är exakt utan ger utrymme för bedömningar varför skillnader är oundvikliga.

Det är också sannolikt att det alltid kommer att finnas vissa skillnader mellan tingsrätterna vid val av påföljd. Men det är naturligtvis viktigt att eftersträva bättre förutsättningar för en så likformig rättstillämpning som möjligt i hela landet.

Ett led i denna strävan är den handlingsplan för reformeringen av domstolsväsendet som regeringen nyligen lade fram för riksdagen och som riksdagen också ställde sig bakom.

Där betonas att dömande verksamhet ska ske med hög rättssäkerhet och kvalitet. För det krävs bl.a. att domstolarnas uppgifter och domarnas arbete renodlas, att förutsättningar skapas för viss specialisering av domares arbetsuppgifter, att teknikstödet utvecklas och att förutsättningarna för samordning eller samverkan mellan domstolarna blir bättre.

En del i detta arbete är att göra det möjligt för domare att i större omfattning än vad som sker i dag få tillfälle till återkommande erfarenhetsutbyten. Över huvud taget är det viktigt att domare ges tid och möjligheter att fortlöpande följa rättsutvecklingen inom olika områden.

Arbetet i enlighet med handlingsplanen pågår nu inom domstolarna och bör leda till bl.a. mindre skillnader i dömandet mellan domstolarna.

Maud Ekendahls fråga understryker därför ytterligare vikten av att handlingsplanen för domstolsväsendet kan genomföras fullt ut.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.