Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

lika villkor för vallfröproducenterna

Skriftlig fråga 2003/04:993 av Qarlsson, Annika (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-25
Inlämnad
2004-03-25
Besvarad
2004-03-31
Svar anmält
2004-03-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 mars

Fråga 2003/04:993

 av Annika Qarlsson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om lika villkor för vallfröproducenterna

Det är stor osäkerhet inför framtiden, hos landets lantbrukare. EU:s jordbruksreform ska implementeras utan att enskilda brukare ska behöva drabbas oskäligt hårt. Där är Centerpartiet överens med regeringen. Ett exempel på brukare som befaras att drabbas hårt är timotejfröodlarna. I dag finns det ett kilostöd som utgör ungefär halva intäkten och detta föreslås frikopplas enligt jordbruksdepartementets förslag (Ds 2004:9). Många odlare är specialiserade på vallfröproduktion och i vissa bygder är det en betydande gröda. Dalsland står exempelvis för hela 25 % av timotejfröodlingen i Sverige.

Sverige är ledande i Europa på timotejfröodling, ihop med Finland. Det är därför viktigt att vi får samma spelregler som konkurrentländerna. Om Finland väljer att inte frikoppla utsädesstödet eller utvecklar kilostödet på ett sådant sätt att det blir ett miljöstöd för timotejfröodling, kommer konkurrensen att sättas ur spel. I departementspromemorian beskrivs, att Finland ännu inte bestämt sig för om något av utsädesstöden kommer att kopplas. Det finns därför möjligheter för jordbruksministern att i tid samråda med sin finländska kollega.

Min fråga till jordbruksministern är:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att reformeringen av EU:s jordbrukspolitik inte ska drabba enskilda producenter av vallfrö oskäligt hårt och för att inte snedvrida konkurrensen med de finländska producenterna?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:993 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 31 mars

Svar på fråga 2003/04:993 om lika villkor för vallfröproducenterna

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Annika Qarlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att reformeringen av EU:s jordbrukspolitik inte ska drabba enskilda producenter av vallfrö oskäligt hårt och för att inte snedvrida konkurrensen med de finländska producenterna.

Den beslutade reformen är mycket radikal genom att stöden kommer att frikopplas. Detta innebär att i stället för att stöden styr produktionen kommer konsumenter och marknaden i större utsträckning att styra vad som produceras. Detta kommer att innebära en stor förändring för jordbruket och framför allt för de sektorer där produktionsstöden i dag utgör en stor andel av de totala intäkterna.

Det förslag till genomförande av jordbruksreformen i Sverige som lagts fram av en interdepartemental arbetsgrupp innebär att reformen ska genomföras i form av en blandmodell. Detta innebär att de flesta stöden föreslås regionaliseras och fördelas på all mark. För vissa produktionsformer såsom mjölk och nötkött där stöden per hektar är högre än de genomsnittliga stöden i en region och där företagen ofta gjort stora investeringar föreslås en del av stöden fördelas ut gårdsvis för att övergången till det nya frikopplade stödet inte ska slå alltför hårt.

Regelverket ger medlemsländerna en möjlighet att fortsatt koppla vallfröstödet till produktionen. Det finns dock flera skäl att istället välja full frikoppling. Ett av dessa är, förutom att det ligger i linje med principen i reformen att stöden ska frikopplas, att regelverket innebär att ett sådant val leder till sämre återflöde av EU-medel till Sverige och det svenska lantbruket. Vid en regionaliserad stödmodell, vilket blandmodellen är, innebär en koppling av stödet till timotejfrö att de producenter som odlar timotej kommer att gå miste om det frikopplade gårdsstödet.

Även om enskilda producenter av timotejfrö genom valet av full frikoppling och blandmodellen kommer att få ett mindre stöd jämfört med i dag bedöms inte lönsamheten försämras i motsvarande grad för de enskilda producenterna. Reformen innebär bland annat att odlingen av andra vallfröslag, som i dag erhåller ett lågt utsädesstöd, kommer att bli mer intressanta att producera. Det kommer därför att vara möjligt att förbättra lönsamheten genom att byta gröda.

För de producenter som väljer att fortsätta producera timotejfrö innebär reformen nya produktionsförutsättningar. I de fall de samlade intäkterna minskar kan en viss anpassning av odlingsåtgärderna förbättra odlingskalkylen något. Frågan är dock hur mycket intäkterna minskar. Bedömningen är att behovet av frö även i fortsättningen i hög utsträckning kommer att täckas av frö som produceras inom EU. För att det ska produceras tillräckligt med frö kommer därför industrin att bli tvungen att justera priset uppåt något. Hur mycket priset justeras beror dock på den totala produktionen globalt. Det är detta som gör det så betydelsefullt hur andra medlemsländer genomför reformen.

Samtliga länder som bestämt sig, eller indikerat, hur de avser att genomföra reformen har sagt att de kommer att frikoppla stödet till den utsädesgrupp där timotej ingår.

Finland, som är EU:s största producent av timotejfrö, har indikerat att man avser att genomföra reformen 2006. Finland har ännu inte tagit ställning till hur man avser att göra med stödet till utsäde. Generellt kan sägas att frikoppling av stöd är utgångspunkten för reformen vilket givetvis kommer att beaktas av Finland när man gör sitt val.

Genom att Finland i nuläget betalar ut nationellt stöd till vallfrö, som är begränsat till en produktion för inhemsk konsumtion, samt att den nuvarande produktionskvoten kommer att bibehållas vid en koppling är det trots allt en begränsad risk för att en eventuell koppling av stödet i Finland skulle innebära en ökad odling. Det finns dock i en sådan situation skäl för Sverige att följa upp den finländska produktionen så att deras produktion inte ökar och att de med hjälp av nationellt stöd påverkar marknaden för exempelvis timotejfrö utanför Finland på ett otillåtet sätt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.