Lidingö stads kampanj mot kommunism
Skriftlig fråga 2000/01:809 av Larsson, Kalle (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-06
- Besvarad
- 2001-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:809
av Kalle Larsson (v) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om Lidingö stads kampanj mot kommunismLidingö stad har vid kommunfullmäktige den 19 februari beslutat att bifalla en motion om en upplysningskampanj inom skolorna mot kommunismen. Beslutet är uppseendeväckande genom att det innebär att svenska skolor får ett renodlat politiskt uppdrag att motverka en politisk åsiktsriktning som finns representerad i Sveriges riksdag. Till skillnad från tidigare liknande beslut har nämligen Lidingö stad inte avgränsat uppdraget till att gälla historiska kunskaper om de kränkningar av mänskliga rättigheter som skett i kommunismens namn. Sådana historiska kunskaper är givetvis utomordentligt viktiga för att öka förståelsen av hur olika ideologier som säger sig vilja människans bästa kan användas för att legitimera förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter. Så har kristendomen och alla betydande politiska ideologier använts, och kunskaperna om detta borde ingå som ett naturligt inslag i skolans ordinarie historieundervisning. Detta perspektiv saknas dock i beslutet från Lidingö stad. I stället uttalas i motiveringen bl.a. att "två unga ledande svenska politiker" nyligen ska ha "uttalat sin vördnad för Lenin" samt att "unga människor åter kallar sig för kommunister". Bortsett från att ingen svensk politiker såvitt jag vet hyser någon särskild "vördnad" för Lenin är det upprörande att borgerliga politiker på detta sätt använder skolan i uppenbart snäva partipolitiska syften. Det rimmar mycket illa med läroplanernas krav på allsidighet och saklighet.
Min fråga är följande:
Avser skolministern att vidta några åtgärder för att förtydliga läroplanen med anledning av Lidingö stads beslut om en upplysningskampanj mot kommunismen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:809 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 7 mars
Svar på fråga 2000/01:809 om Lidingö stads kampanj mot kommunism
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Kalle Larsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förtydliga läroplanen med anledning av Lidingö stads beslut om en upplysningskampanj mot kommunismen.
Regeringen gav den 11 mars 1999 Statens skolverk i uppdrag att kartlägga, granska, stödja och stimulera undervisningen i nutidshistoria med tyngdpunkt på demokrati och mänskliga rättigheter samt brott mot dessa. Under uppdragets gång har Skolverket övervägt att ta initiativ till att utveckla ett undervisningsmaterial som behandlar stalinismen och andra totalitära regimers brott mot de mänskliga rättigheterna. Efter den kartläggning och den seminarieserie som Skolverket gjort inom ramen för uppdraget har verket bedömt det mer angeläget att koncentrera sina insatser på utvecklingslinjer, fördjupningar och källor i nutidshistorien. I ett sådant material kommer stalinismens och andra övergrepp på demokrati och mänskliga rättigheter ingå som en integrerad del. Skolverkets arbetsstipendier för läromedelsförfattare kommer därför under år 2001 att reserveras för att utveckla idéer/läromedel med inriktning på nutidshistoria enligt ovanstående. Det finns för år 2001 totalt 500 000 kr i stipendiesumma.
Av läroplanen framgår tydligt att undervisningen ska vara saklig och allsidig. Där slås även fast att skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund och skollagen slår bl.a. fast att verksamheten ska vara utformad i överensstämmelse med samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.
Grundskolans kursplaner, som nyligen varit föremål för en översyn och som fastställdes av regeringen den 2 mars 2000, ger underlag för en nyanserad och saklig diskussion om historiska händelser, ideologier och personer. T.ex. nämns i kursplanen i historia att vår tids historia med framsteg och fredssträvanden men också folkmord, såsom Förintelsen, revolutioner och krig, hör till det som alla elever ska ha kunskaper om.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har för närvarande till uppgift att göra en översyn av läroplanerna som styrdokument. Översynen ska bidra till den pedagogiska debatten och identifiera insatser på kommunal och statlig nivå som behövs för att förstärka läroplanens roll som nationellt styrdokument. Arbetsgruppen ska presentera sitt arbete den 31 maj 2001.
Med anledning av ovan nämnda insatser har jag för närvarande inte några avsikter att föreslå att regeringen ska förtydliga läroplanen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.