Liberia och lärdomar av utvecklingssamarbetet
Skriftlig fråga 2024/25:274 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-19
- Överlämnad
- 2024-10-21
- Anmäld
- 2024-10-22
- Svarsdatum
- 2024-10-30
- Besvarad
- 2024-10-30
- Sista svarsdatum
- 2024-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Rapporten The Long and Winding Road: Evaluation of Swedish Long-Term Development Cooperation with Liberia från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ger en omfattande bild av Sveriges långvariga utvecklingssamarbete med Liberia från 2003 till 2021. Rapporten belyser flera framgångar men även utmaningar och begränsningar i detta samarbete. Sveriges engagemang har haft en tydlig effekt på att främja fred och säkerhet, stärka demokrati och mänskliga rättigheter samt främja inkluderande ekonomisk utveckling. Trots att Liberia gått från inbördeskrig till en relativt fredlig demokrati kvarstår dock stora utmaningar som fattigdom och bristande statlig kapacitet.
Utvärderingen pekar på att Sveriges bidrag till Liberias övergång från konflikt till demokrati har varit betydelsefullt. Bland annat har svenska insatser bidragit till fredliga val och stabila regeringsövergångar, som valet och maktskiftet 2023 visade på. Men även om Sveriges bistånd har haft positiva effekter finns det kritik mot att de långsiktiga målen har varit ambitiösa och att vissa insatser saknat nödvändig lokal förankring. Detta har lett till begränsad långsiktig hållbarhet och effekter som inte alltid når medborgarna på ett påtagligt sätt.
Rapporten noterar att ett långsiktigt engagemang är avgörande för att skapa meningsfulla förändringar, särskilt inom områden som rättsstatens principer, jämställdhet och decentralisering. Framgångar har exempelvis noterats inom arbetet med genus och jämställdhet, där svenska insatser lyckats påverka den lokala debatten och förändra dynamiken kring dessa frågor. Samtidigt understryks vikten av att säkra lokal och institutionell kapacitet för att uppnå långsiktiga resultat.
Biståndsaktörer som OECD och FN har tidigare betonat vikten av långsiktighet och lokalt anpassade strategier, där stöd ges för att stärka lokala institutioner och samhällsstrukturer. Utmaningen ligger i att balansen mellan flexibilitet och tydlighet i strategier behöver förbättras och att strategierna bör vara mer fokuserade för att säkerställa hållbara resultat i mottagarländerna.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att säkerställa att erfarenheter från långsiktiga samarbeten, som det med Liberia, tas tillvara för att skapa hållbara och effektiva strategier i Sveriges framtida utvecklingssamarbete?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:274 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:274 Liberia och lärdomar av utvecklingssamarbetet
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:264 och 2024/25:274 av Olle Thorell (S) Lärdomar av långsiktigt biståndsarbete och Liberia och lärdomar av utvecklingssamarbetet
Olle Thorell har frågat mig hur jag säkerställer att lärdomarna från långsiktiga samarbeten, såsom samarbetet med Etiopien, tas tillvara och används för att förbättra det svenska utvecklingssamarbetet i sviktande och föränderliga politiska kontexter?
Olle Thorell har även frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa att erfarenheter från långsiktiga samarbeten, som det med Liberia, tas tillvara för att skapa hållbara och effektiva strategier i Sveriges framtida
utvecklingssamarbete?
Regeringen arbetar intensivt med att ställa om det svenska biståndet, med avstamp i reformagendan Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726). I omställningen av styrningen av biståndet ska reformer genomföras med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Regeringen betonar vikten av ändamålsenlig styrning, uppföljning, utvärdering och redovisning av biståndet.
Det är angeläget att ha kunskap om de långsiktiga effekterna av biståndet, inte minst för att stärka informationsunderlaget som ligger till grund för utformningen av biståndet framöver. Regeringen bedömer att det behövs förändringar för tydligare redovisning av det svenska utvecklingsbiståndets långsiktiga resultat och effekter. Regeringen ser nu över biståndsrapporteringen i alla led, inklusive hur information om långsiktiga effekter av biståndet kan komma in i den redovisningen.
Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har i sitt uppdrag ett tydligt mandat att kontinuerligt utvärdera och analysera Sveriges internationella bistånd, inklusive dess långsiktiga effekter. Regeringen använder kontinuerligt EBA:s studier och rapporter för lärande, beslutsfattande och redovisning. Regeringen ökade anslaget till EBA förra året och föreslår en ökning i budgetpropositionen för 2025 då regeringen ser behov av att fortsatt utveckla biståndet genom utvärdering och analys för att säkerställa en effektiv användning av medlen.
Vidare avser regeringen fortsätta utveckla och förtydliga styrningen och uppföljningen av det svenska biståndet, bl.a. genom att se över riktlinjerna för utformande av strategier inom svenskt utvecklingssamarbete. Systemet med fleråriga strategier främjar långsiktighet och förutsägbarhet. I dagens snabbt föränderliga värld med komplexa och parallellt pågående kriser är samtidigt flexibilitet en förutsättning för att verksamheten kontinuerligt ska kunna anpassas till förändringar i det lokala sammanhanget. I syfte att styrningen ska bli mer flexibel avser regeringen ta fram anpassade strategier som även ska främja ett flexibelt genomförande i de mest sårbara och utsatta länderna.
Stockholm den 30 oktober 2024
Benjamin Dousa
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.