Lettlands behandling av judar

Skriftlig fråga 2000/01:926 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-19
Anmäld
2001-03-27
Besvarad
2001-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 mars

Fråga 2000/01:926

av Elizabeth Nyström (m) till utrikesminister Anna Lindh om Lettlands behandling av judar

Enligt Dagens Eko den 16 mars tvingas judar i Lettland ha en s.k. judestämpel i pass och identitetskort. Enligt samma källa pågår diskussioner om att ta bort bestämmelsen som kräver judestämpel, men inga sådana beslut är ännu tagna.

Den svenska regeringen har tagit en rad initiativ när det gäller att motarbeta antisemitism och nazism. Trots detta har inga krav ställts på den lettiska regeringen att sluta med stämplingen av sina judiska medborgare som villkor för att få svenskt bistånd.

Under 90-talet har biståndet till Lettland uppgått till mer än 600 miljoner svenska kronor. Bl.a. har pengarna använts till att stärka rättssäkerheten. Fortfarande pågår projekt i detta syfte.

Det är viktigt att Sverige ställer krav på de länder som är mottagare av vårt bistånd. Ett oavvisligt krav är att länderna är demokratiska. Ett annat krav borde vara att alla innevånare i mottagarlandet behandlas med respekt av myndigheterna, och att ingen kränkande särbehandling av olika grupper av människor, exempelvis judar, förekommer.

Vad avser utrikesministern vidta för åtgärder för att påverka Lettland att sluta upp med sin diskriminerande behandling av judar?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:926 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 5 april

Svar på frågorna 2000/01:926 om Lettlands behandling av judar och 947 om antisemitism i Lettland

Utrikesminister Anna Lindh

Elizabeth Nyström och Helena Bargholtz har, efter att ha hört inslag i medierna om att antisemitismen skulle öka i Lettland respektive att judiska medborgare i Lettland skulle ha Davidsstjärnan i sina pass, frågat mig vad jag avser göra för att påverka Lettland att upphöra med sin diskriminering av judar.

Inledningsvis vill jag nämna att reportaget i Dagens Eko ger en missvisande bild. Davidsstjärnan förekommer inte i lettiska pass. Det som förekommer är s.k. nationalitetsbeteckningar angivna för varje medborgare, det kan vara lett, ryss, vitryss eller est för att ta några exempel. Även beteckningen hebré (eller hebrejs på lettiska) används. De s.k. nationalitetsbeteckningarna är ett arv från den ryska tsartiden och sovjettiden. Lettland har alltså inte, som reportaget argumenterar, nyligen infört beteckningen jude eller, vilket är det ord som används, hebré i passen.

Självklart är det dock otidsenligt och olämpligt med obligatoriska s.k. nationalitetsbeteckningar i pass, vilka dessutom i dag används som inrikes identitetshandlingar. Användningen saknar i dag motsvarighet i internationell praxis och Sverige har flera gånger påpekat för Lettland att man bör harmonisera utformningen av passhandlingar med vad som är praxis i övriga Europa. Estland och Litauen avskaffade sina s.k. nationalitetsbeteckningar för några år sedan.

Lettland förbereder nu ett regeringsbeslut som syftar till att s.k. nationalitetsbeteckningar ska tas bort i pass tryckta efter den 15 juli 2001. Då pass i Lettland också används för inrikes bruk, planerar man att införa nya identitetshandlingar ämnade endast för detta, i vilka s.k. nationalitetsbeteckningar ska vara frivilliga. Detta är samma lösning som man valt i Litauen och som är i linje med vad Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa föreslagit.

Det verkar inte finnas en allmän ökning av antisemitism i Lettland. Dock finns av allt att döma antisemitism i landet på liknande sätt som i många andra länder i Europa. Den lettiska regeringen arbetar dock för att bekämpa denna. Som exempel på insatser mot antisemitism kan nämnas att presidenten för ett år sedan tillsatte en särskild historikerkommission vilken har som en av sina huvuduppgifter att utreda frågan om förintelsen av judar i Lettland under andra världskriget. Vidare har den av statsminister Göran Persson initierade Task force-gruppen, Task Force on International Co-operation on the Holocaust @ Education, Remembrance and Research, påbörjat samarbetsprojekt med bl.a. Lettland. Nyligen översattes, på initiativ av Lettlands president, den svenska skriften ... om detta må ni berätta till lettiska. Letterna var också mycket engagerade i Förintelsekonferensen förra året och i dess uppföljningskonferens i Stockholm i vintras.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.