legitimering av utländska läkare

Skriftlig fråga 2002/03:445 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-01-27
Anmäld
2003-01-28
Besvarad
2003-02-05
Svar anmält
2003-02-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 januari

Fråga 2002/03:445

av Mikael Oscarsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om legitimering av utländska läkare

Inom hälso- och sjukvården är den så kallade legitimationen det mest framträdande beviset på en yrkesutövares kompetens. Legitimationen är ett uttryck för att en yrkesutövare står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet i Sverige inom det område legitimationen avser.

För personer med vårdutbildning från ett EU- eller EES-land kan staten inte ställa några krav på språkkunskaper för att legitimation ska utfärdas. Däremot kan arbetsgivaren ställa krav på språkkunskaper i samband med anställning.

För sjukvårdspersonal som är utbildad i ett land utanför EES-området och ska arbeta i ett legitimationsyrke inom svensk hälso- och sjukvård krävs i princip godkänt prov i svenska för att få svensk legitimation. Det har visat sig att språkkraven många gånger är det största hindret för att erhålla legitimation.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

Avser ministern att vidta åtgärder i syfte att underlätta för utländska läkare att få svensk läkarlegitimation?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:445 besvarad av Lars Engqvist

den 5 februari

Svar på fråga 2002/03:445 om legitimering av utländska läkare

Socialminister Lars Engqvist

Mikael Oscarsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder i syfte att underlätta för utländska läkare att få svensk legitimation.

Låt mig först säga att för att upprätthålla en hög kvalitet och patientsäkerhet i den svenska sjukvården måste det självklart ställas höga krav på alla de läkare som ges legitimation och därmed har rätt att arbeta här.

Inom EU har man tagit fram minimikrav för vad läkarutbildningarna ska innehålla för att vara godkända. Det har således skett en granskning av utbildningarna och alla medlemsländernas läkarutbildningar uppfyller dessa minimikrav. Det pågår dessutom fortlöpande ett arbete med att säkerställa en hög standard på utbildningarna.

När det gäller läkarutbildningarna som ges i länder utanför EU/EES så finns det stora variationer i kvalitet och innehåll. Man måste därför i varje enskilt fall göra en bedömning av utbildningen och hur den behöver kompletteras för att motsvara de svenska kraven. Av denna anledning ställs på läkare från dessa länder bland annat krav på att de genomgår medicinskt kunskapsprov eller provtjänstgöring beroende på erfarenhet med mera.

Mot bakgrund av den kritik som framförts mot kompletteringsprogrammen har Socialstyrelsen tillsatt en utredare som har sett över språkprovets validitet och tillförlitlighet. Socialstyrelsen har också inlett ett arbete med att se över ändamålsenligheten i den övriga kompletteringen. Styrelsen samråder i den delen med bland annat Landstingsförbundet, olika yrkesorganisationer, Integrationsverket, Migrationsverket, Högskoleverket och Arbetsmarknadsverket.

Att få till stånd ett system som på ett enkelt och bra sätt tar till vara den resurs som utländsk vårdpersonal utgör är en viktig fråga. Jag kommer att noga följa de åtgärder som vidtagits, bland annat Socialstyrelsens översyn av kompletteringsprogrammet och utesluter inte att ytterligare åtgärder från regeringen behöver vidtas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.