legitimation för utländska läkare
Skriftlig fråga 1999/2000:336 av Hagström, Ulla-Britt (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-06
- Anmäld
- 1999-12-07
- Besvarad
- 1999-12-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:336
av Ulla-Britt Hagström (kd) till socialminister Lars Engqvist om legitimation för utländska läkareLäkarförsörjningen har aktualiserats med anledning av ett flertal vakanta specialisttjänster inom flera områden. En rapport har lämnats i frågan som framhåller behovet av en långsiktig utbildningsplanering, handledningskapacitet, finansiering och verksamhetsplanering. Ryckigheten och "flaskhalsproblematiken" måste lösas.
För att få en svensk läkarlegitimation kräver Socialstyrelsen fullständig läkarutbildning i hemlandet av personer från länder inom EU samt att de lär sig svenska. Personer från länder utanför EU måste göra skriftligt och muntligt kunskapsprov som bara kan göras vid Karolinska institutet i Stockholm, allmäntjänstgöring under 18 månader och klara godkänt prov i svenska.
Är det rimligt att t.ex. först hela tre år måste sättas av för att läsa svenska för invandrare? Under så lång tid tappar utländska läkare sina kunskaper i praktisk läkarverksamhet.
Med hänvisning till det ovan angivna vill jag ställa följande fråga till socialminister Lars Engqvist:
Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att underlätta processen för att utländska läkare ska få läkarlegitimation i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:336 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 1999/2000:336 om legitimation för utländska läkare
Socialminister Lars Engqvist
Ulla-Britt Hagström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att underlätta processen för att utländska läkare ska få läkarlegitimation i Sverige.
Jag vill inledningsvis understryka att det är viktigt att utnyttja den resurs som invandrare utgör inom hälso- och sjukvården. Det finns mycket som talar för att behovet av t.ex. läkare med invandrarbakgrund kommer att öka i framtiden, särskilt mot bakgrund av det ökande antalet vårdbehövande med invandrarbakgrund.
När det gäller kompetensutveckling och rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal har kommuner och landsting ett huvudansvar. Staten har möjlighet att styra och påverka verksamheten, bl.a. genom lagstiftning.
Handläggningen av kompetensbevis inom hälso- och sjukvården, t.ex. legitimationer, sker vid Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ska bedöma kompetensen och föreskriva kompletteringar för invandrare med utbildning och erfarenhet i yrken som är rättsligt reglerade i Sverige.
Socialstyrelsen avsätter varje år medel för olika utbildningsinsatser som ska underlätta för invandrare med vårdutbildning att uppnå legitimation i Sverige. Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, tandläkare och barnmorskor har tillgång till kurser och prov som anordnas av olika institutioner på uppdrag av Socialstyrelsen. En statlig finansiering sker således av ovannämnda kompletteringsvillkor.
Jag vill slutligen nämna att regeringen i juni 1998 inrättade en kommission med uppgift att föreslå åtgärder för att underlätta rekrytering av personal till vård- och omsorgssektorn samt att kartlägga framtida utbildningsbehov inom sektorn. Kommissionens arbete omfattade bl.a. frågan om behovet av invandrare inom hälso- och sjukvården. Den s.k. vårdkommissionen har presenterat sin slutrapport, Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44). Bland kommissionens förslag ingår bl.a. att arbetsförmedlingarna ska ges i uppdrag att i samarbete med kommunerna bedriva särskilda insatser i syfte att öka antalet invandrare som är anställda inom vården. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.