Legitimation för perfusionister och andra yrkeskategorier inom vården

Skriftlig fråga 2007/08:623 av Löfstrand, Johan (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-01-24
Inlämnad
2008-01-24
Besvarad
2008-01-30
Svar anmält
2008-01-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 januari

Fråga

2007/08:623 Legitimation för perfusionister och andra yrkeskategorier inom vården

av Johan Löfstrand (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

En perfusionist är en person som sköter hjärt-lungmaskinen som tar över blodcirkulationen vid en hjärt-lungoperation. Yrket har funnits i Sverige sedan 1953. Då var teknologin för maskinen inte fullt utvecklad. På den tiden var det viktigast att perfusionisten var kunnig inom medicinsk teknik. Med tiden har det blivit allt vikigare att både ha en teknisk fallenhet samt att ha ingående kunskaper i cirkulationsfysiologi och djup kunskap i medicinska frågor. Patienter som opereras i dag har ofta andra komplicerade sjukdomar i de olika organsystemen. Detta medför att det ställs höga krav på utbildningsnivån.

I propositionen 2005/06:43 – Legitimation och skyddad yrkestitel – anförde förra sjukvårdsministern Ylva Johnsson följande: ”Regeringen har därför för avsikt att nu sätta till en utredning om behörighetsreglerna i framtiden. Till det som utredningen bör överväga hör önskemål om legitimation eller skyddad yrkestitel för cytodiagnostiker, fysioterapeuter, kuratorer verksamma inom hälso- och sjukvården och perfusionister.” Att säkerställa kvaliteten inom de olika vårdyrkena är viktigt. Yrkeslegitimation för perfusionister finns redan i Norge samt i flera EU-länder. Den tidigare regeringen inledde ett arbete med att se över detta. Hur arbetet nu fortskrider är svårt att få en uppfattning om, men det vore olyckligt om arbetet helt avstannade. Detta arbete blir i och med att antalet utförare av sjukvårdstjänster ökar i samhället allt viktigare för att säkerställa kvalitet och yrkeskunnande.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialministern hur han tänker agera i frågan kring legitimation för olika yrkeskategorier inom vården.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:623 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 30 januari

Svar på fråga

2007/08:623 Legitimation för perfusionister och andra yrkeskategorier inom vården

Socialminister Göran Hägglund

Johan Löfstrand har frågat mig hur jag tänker agera i frågan kring legitimation för olika yrkeskategorier inom vården.

Av tradition har legitimation och skyddet av yrkestitel varit förbehållet vissa yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Med tiden har hälso- och sjukvården utvecklats bland annat på sådant sätt att nya yrkesgrupper har tillkommit. Det är i dag många yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som önskar få legitimation eller på annat sätt skydda sin yrkestitel. Det är viktigt att fundera kring vad detta innebär för till exempel hälso- och sjukvårdens utveckling om nya grupper får legitimation, hur behörighetsfrågor för de yrkesgrupper som inte enbart är verksamma inom hälso- och sjukvården ska hanteras och kanske framför allt hur det här påverkar patientsäkerheten.

Det är viktigt att i detta sammanhang poängtera att vara legitimerad inte är avgörande för att tillhöra hälso- och sjukvårdspersonalen och därmed omfattas av både de rättigheter och skyldigheter som hälso- och sjukvårdspersonalen har. Bland annat är den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarig för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. Arbetet ska självfallet utföras enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finns den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Det är vårdgivaren som har ansvaret för att se till att detta sker.

Frågor om legitimation innehåller därför många dimensioner som hittills inte har belysts närmare. Denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet och jag har inte för avsikt att föregå denna beredning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.