legitimation för dietister
Skriftlig fråga 2001/02:754 av Gustafsson, Lars (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-18
- Besvarad
- 2002-02-27
- Anmäld
- 2002-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 februari
Fråga 2001/02:754
av Lars Gustafsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om legitimation för dietisterDet finns omkring 1 000 utbildade dietister i Sverige. Dietisterna arbetar främst med näringsbehandling inom sjukvården. Vid äldres medicinska behandling är en god näringstillförsel mycket betydelsefull. Undernäring är ett ökande problem bland sjuka äldre, ändå saknas dietistkompetensen ofta i äldreomsorgen.
Dietister har numera en skyddad yrkestitel som innebär en sorts kvalitetssäkring för patienterna. Dietisternas arbete innebär direkta patientkontakter och ett stort patientansvar. Utbildningen ges på universitet och omfattar 120 alternativt 160 poäng.
Den näringsbehandling som dietisterna utför har blivit alltmer avancerad och efterfrågad. I det mångprofessionella vårdteamet bör dietistkompetens vara en självklarhet, särskilt inom den geriatriska vården.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga:
Avser socialministern att införa en reglering som innebär att utbildade dietister ska kunna få legitimation?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:754 besvarad av socialminister Lars Engqvist
den 27 februari
Svar på fråga 2001/02:754 om legitimation för dietister
Socialminister Lars Engqvist
Lars Gustafsson har frågat mig om jag avser att införa en reglering som innebär att utbildade dietister ska kunna få legitimation.
Den s.k. Behörighetskommittén lämnade sitt betänkande Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m.m. (SOU 1996:138) till regeringen i september 1996. Kommittén hade till uppgift att göra en samlad översyn av principerna för legitimation och behörighet samt att lämna förslag i fråga om legitimation och behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och näraliggande områden.
Betänkandet låg till grund för propositionen Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (prop. 1997/98:109) där bl.a. nya bestämmelser om skyddad yrkestitel för vissa yrkeskategorier, däribland dietister, som inte omfattas av bestämmelserna om legitimation infördes. Motivet till detta var att stärka patientsäkerheten samtidigt som regeringen inte ville göra kretsen av legitimerade yrkesutövare alltför vid genom att införa legitimation för yrkesgrupper som inte fullt ut svarar upp mot kraven för legitimation.
Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att dietisternas verksamhet innefattar direkta patientkontakter och att brister i kompetensen i vissa fall kan innebära allvarliga risker för patienten. Av omsorg för patienternas säkerhet föreslog man därför att samtliga dietister verksamma inom hälso- och sjukvården skulle omfattas av reglerna om skyddad yrkestitel. Därigenom ställs dietisterna under samhällets tillsyn samtidigt som det underlättar för arbetsgivare och hjälpsökande att bilda sig en uppfattning om dietisternas kompetens. Därigenom försvåras också yrkesverksamhet för personer som saknar erforderlig utbildning för yrket.
Regeringen gjorde sålunda bedömningen att detta sammantaget skulle innebära en tillräcklig garanti för patientsäkerheten. Jag ser inte i dag någon anledning att göra en annan bedömning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.