Leader-projektet
Skriftlig fråga 2000/01:920 av Sundell, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-16
- Besvarad
- 2001-03-21
- Anmäld
- 2001-03-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:920
av Ola Sundell (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om Leader-projektetEU-kommisionen har ännu inte godkänt Sveriges Leader-plus-program. Leader-plus är fortsättningen på det Leader II-program som framför allt var landsbygdens och de små projektens finansieringsform. Varför EU nu underkänner regeringens nya Leader-plan beror på att den svenska regeringen utelämnat Norrland från möjligheten att delta i det nya programmet. Regeringen anser dock att inga Leader medel ska utgå till mål 1-området eftersom regionen anses tillgodosedd med mål 1- programmet.
För att övertyga kommissionen om det riktiga i att utelämna Norrland argumenterar regeringen för att områden med mindre än fem innevånare per kvadratkilometer inte når upp till den kritiska massan av mänskliga resurser. Enligt regeringen existerar således inte tillräcklig utvecklingskraft i dessa regioner för att Leader-plus ska kunna komma i fråga. I verkligheten är det svårt att inom ramen för det nya mål 1-programmet få till stånd Leader-liknande verksamhet. Den karaktär av småskalighet som präglar Leader-projekten skulle knappast orka med en mål 1-ansökan. Nu kan lovande projekt som säkert skulle utmynna i nya företag och nya jobb på landsbygden i Norrland komma att äventyras på grund av regeringens förhållningssätt.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att även mindre projekt inom mål 1-området ska kunna komma till stånd trots uteblivna Leader-medel?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:920 besvarad av statsrådet Ulrica Messing
Svar på fråga 2000/01:920 om Leader-projektet
Statsrådet Ulrica Messing
Ola Sundell har frågat Margareta Winberg vilka åtgärder hon tänker vidta för att även mindre projekt inom mål 1-området ska kunna komma till stånd trots uteblivna Leader-medel.
Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen gav den 11 november 1999 Glesbygdsverket i uppdrag att, i samråd med ett nationellt partnerskap, utarbeta ett programförslag för gemenskapsinitiativet Leader-plus i Sverige. I uppdraget ingick att en koncentration skulle ske till landsbygdsområden utanför mål 1. Den bedömningen utgick ifrån att regeringen måste ta hänsyn till utvecklingen i hela landet. Det finns skäl för regeringen att stödja en utveckling av landsbygden också i de delar av landet som inte har tillgång till de regionalpolitiska resurser som finns i norra Sverige.
Inom det geografiska område som nu är mål 1 uppgick Leader-projektens omfattning till ca 35 miljoner kronor under perioden 1995@1999, att jämföras med de resurser som EU satsar totalt inom mål 1 under denna period @ sex miljarder kronor.
Jag anser att arbetssättet inom Leader är värdefullt för genomförandet av landsbygdspolitiken i hela Sverige och därför anges det också i programkomplementen för mål 1 att stöd bör lämnas till Leader-liknande verksamhet inom ramen för dessa program. Övervakningskommittéerna kommer att följa upp i vilken omfattning och inom vilka åtgärder detta har gjorts. För att Glesbygdsverket ska kunna godkänna de Leader-liknande grupperna ska dessa i sina stadgar redovisa att organisationen ifråga arbetar med landsbygdsutveckling och är baserad på ett öppet och brett partnerskap bestående av både privat, ideell och offentlig sektor. Dessa grupper ska även förbinda sig att arbeta utifrån de horisontella målen i det nationella programmet för Leader-plus samt lämna information om projekten till nätverket för Leader-plus.
Jag tycker mot den bakgrunden att man på sina håll har övertolkat betydelsen för mål 1-området av Leader-medlen.
Enligt kommissionens riktlinjer för Leader-plus ska de områden som väljs ha tillräckliga mänskliga, finansiella och ekonomiska resurser. Därför diskuteras inom kommissionen en gräns på minst 15 invånare per kvadratkilometer. Kommissionen är för Sveriges del beredd att acceptera sex invånare per kvadratkilometer på NUTS II-nivå.
Som framgår av mitt svar finns det således redan förutsättningar för att arbeta även med mindre lokala projekt på ett Leader-liknande sätt inom mål 1-området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

