Läxhjälp

Skriftlig fråga 2014/15:85 av Betty Malmberg (M)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Med tidigt stöd, mer effektiv undervisningstid mellan lärare och elev samt läxhjälp i olika former ger vi alla elever möjlighet att uppnå kunskapsmålen. Enligt en rapport från Skolverket bidrar läxhjälp inte bara till kunskapsutveckling utan även till ökad motivation och självkänsla. Men rapporten visade också att undersökta skolors läxhjälp i regel inte nådde de elever som står allra längst ifrån ett godkänt betyg. Det är en slutsats som ligger helt i linje med en norsk utvärdering av obligatorisk läxhjälp i skolan. Den studien visade till och med tendenser på att skillnaderna mellan elever med olika social bakgrund ökade sedan den obligatoriska läxhjälpen infördes i skolan.

I debatter förs det i bland fram att "läx-RUT har bidragit till ökade klyftor". Men enligt Skolverket finns inte någon statistik som tyder på att läx-RUT skulle öka skillnaderna i skolan. Däremot visar en enkät som gjorts (Novus) att nio av tio elever är nöjda med den hjälp de får via ideell och privat läxhjälp och att sju av tio anger att detta stöd har bidragit till höjda resultat i skolan.

Det kommer alltid att finnas elever som behöver mer stöd än andra och kanske stöd på ett annat sätt. Läx-RUT har kunnat bidra till att fler elever kunnat erbjudas ett individuellt anpassat stöd företrädesvis av unga studenter som dessutom blir goda förebilder, något som inte ska underskattas. Det är därför mycket oroväckande att den nya regeringens reformiver tagit en riktning där man fattar förhastade och dåligt underbyggda beslut som inte vilar på den forskning som faktiskt finns.

Utifrån detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

Varför drar utbildningsministern ingen lärdom av de studier som redan finns på läxhjälpsområdet då det gäller att säkerställa att de elever som står längst ifrån ett godkänt betyg får den hjälp och det stöd som behövs?