Läxhjälp
Skriftlig fråga 2014/15:85 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-11-19
- Överlämnad
- 2014-11-19
- Anmäld
- 2014-11-20
- Svarsdatum
- 2014-11-26
- Sista svarsdatum
- 2014-11-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Med tidigt stöd, mer effektiv undervisningstid mellan lärare och elev samt läxhjälp i olika former ger vi alla elever möjlighet att uppnå kunskapsmålen. Enligt en rapport från Skolverket bidrar läxhjälp inte bara till kunskapsutveckling utan även till ökad motivation och självkänsla. Men rapporten visade också att undersökta skolors läxhjälp i regel inte nådde de elever som står allra längst ifrån ett godkänt betyg. Det är en slutsats som ligger helt i linje med en norsk utvärdering av obligatorisk läxhjälp i skolan. Den studien visade till och med tendenser på att skillnaderna mellan elever med olika social bakgrund ökade sedan den obligatoriska läxhjälpen infördes i skolan.
I debatter förs det i bland fram att "läx-RUT har bidragit till ökade klyftor". Men enligt Skolverket finns inte någon statistik som tyder på att läx-RUT skulle öka skillnaderna i skolan. Däremot visar en enkät som gjorts (Novus) att nio av tio elever är nöjda med den hjälp de får via ideell och privat läxhjälp och att sju av tio anger att detta stöd har bidragit till höjda resultat i skolan.
Det kommer alltid att finnas elever som behöver mer stöd än andra och kanske stöd på ett annat sätt. Läx-RUT har kunnat bidra till att fler elever kunnat erbjudas ett individuellt anpassat stöd företrädesvis av unga studenter som dessutom blir goda förebilder, något som inte ska underskattas. Det är därför mycket oroväckande att den nya regeringens reformiver tagit en riktning där man fattar förhastade och dåligt underbyggda beslut som inte vilar på den forskning som faktiskt finns.
Utifrån detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Varför drar utbildningsministern ingen lärdom av de studier som redan finns på läxhjälpsområdet då det gäller att säkerställa att de elever som står längst ifrån ett godkänt betyg får den hjälp och det stöd som behövs?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:85 besvarad av Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister
Dnr U2014/6881/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:85 av Betty Malmberg (M) Läxhjälp
Betty Malmberg har frågat mig varför jag inte drar lärdom av studier som redan finns på läxhjälpsområdet då det gäller att säkerställa att elever som står längst från ett godkänt betyg får den hjälp och det stöd som behövs.
Jag håller med Betty Malmberg om att tidigt stöd är viktigt för att alla elever ska nå kunskapsmålen i skolan. Problemet är att sådant stöd i allmänhet sätts in för sent i den svenska skolan i dag. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2015 föreslagit en rad insatser i grundskolans tidiga årskurser, bl.a. en läsa-skriva-räkna garanti, införande av kunskapskrav i läsförståelse, obligatoriska bedömningsstöd samt medel för att öka tillgången till speciallärare och specialpedagoger i förskoleklass och i årskurs 1–3. Dessutom ska fler anställas i svensk skola så att lärare får mer tid för sitt arbete och kan ägna mer tid åt varje elev samt så att klasserna kan bli mindre.
Föräldrars utbildningsbakgrund och ekonomiska status ska inte få vara avgörande för en elevs möjlighet att få hjälp med läxor. I budgetpropositionen för 2015 har regeringen därför föreslagit att avskaffa RUT-avdragets bestämmelse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete från den 1 januari 2015. I stället utökar vi statsbidraget för att stimulera fler huvudmän att erbjuda hjälp med läxor och annat skolarbete som, sammanlagt med tidigare avsatta medel, uppgår till 300 miljoner kronor 2015, och därefter 400 miljoner kronor årligen. Skolor som söker och får del av dessa medel ska sätta upp tydliga och uppföljningsbara mål för vad en utbyggd läxhjälpsverksamhet ska uppnå för skillnad i elevernas resultat.
Stockholm den 26 november 2014
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.