Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

läroplanen för grundskolan

Skriftlig fråga 2004/05:1399 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-12
Inlämnad
2005-04-12
Besvarad
2005-04-20
Svar anmält
2005-04-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 april

Fråga 2004/05:1399

 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ibrahim Baylan om läroplanen för grundskolan

Skolan lider enligt Skolverket av "målträngsel". Målen i läro- och kursplanerna är för många och för otydligt preciserade. De många målen ses ibland också som direkt oförenliga. Det innebär att lärare och elever ofta är oklara över vad som faktiskt avses med de nationella målen och att det inte finns tid nog för att lokalt diskutera och precisera målen, vilket är en förutsättning för framgång i en målstyrd skola.

Ämneskunskaperna i skolan har fått stå tillbaka för rena processmål. Arbetet med processmålen har skett på bekostnad av lärares fokus på innehållet i undervisningsuppdraget. Svenska elever är bra på att söka information och argumentera kritisk, men saknar ofta kunskap nog för att kunna bedöma relevansen i den information de finner och sätta fakta i ett sammanhang. En stor andel av eleverna tar ställning på alltför bräcklig kunskapsgrund.

Balansen mellan skolans process- och kunskapsmål måste förändras. För att ändra detta måste skolans styrdokument förändras. Läroplanen (Lpo 94) måste ses över för att återupprätta skolans kunskapsuppdrag och fokus på ämneskunskaper.

Är statsrådet beredd att agera för en översyn av läroplanen för grundskolan?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1399 besvarad av Ibrahim Baylan

den 20 april

Svar på fråga 2004/05:1399 om läroplanen för grundskolan

Statsrådet Ibrahim Baylan

Sten Tolgfors har frågat mig om jag är beredd att agera för en översyn av läroplanen för grundskolan.

Som Sten Tolgfors påpekar i sin fråga visar Statens skolverks nationella utvärdering av grundskolan 2003 (NU -03) att de tidigare kursplanernas mål lever kvar i flera ämnen vid sidan av nya mål. Detta kan medföra att ett visst ämne @ trots förändringar i läro- och kursplaner @ hela tiden breddas, vilket i sin tur kan leda till stoffträngsel och urvalsproblem.

Vidare finns det risk för att målen för skolan har blivit så många att de blir svåra att överblicka. Detta kan leda till att målstyrningen urholkas.

Regeringen har sedan tidigare på flera områden initierat utrednings- och utvecklingsarbete för att öka elevernas möjligheter att uppnå utbildningens mål. Regeringen har dessutom för avsikt att i en proposition till riksdagen presentera förslag till en ny skollag. I samband med en ny skollag kan också läroplanen behöva revideras. Därutöver kommer en handlingsplan för höjd kvalitet i lärarutbildningen att genomföras.

Jag anser dock att detta inte är tillräckligt.

Jag avser att tillsätta en expertgrupp som får i uppdrag att se över hur nuvarande mål- och uppföljningssystem med målnivåer och nationella prov kan stärkas och utvecklas för att bibehålla kvaliteten i utbildningen. I detta sammanhang kommer även kursplanerna för grundskolan att behöva ses över. Målen bör bli färre och tydligare.

Regeringen har därutöver nyligen gett Skolverket i uppdrag att, inom ramen för sin egen verksamhet, redogöra för vilka kortsiktiga prioriteringar verket avser att göra och vilka behov som finns av omedelbara preciseringar eller förtydliganden i vissa av grundskolans kursplaner. I uppdraget ingår också att omedelbart föreslå nödvändiga justeringar i de kursplaner för grundskolan där brister i elevers kunskaper har konstaterats, framför allt i svenska och matematik.

Den 15 oktober i år kommer Timplanedelegationen (U1999:8) att presentera sitt slutbetänkande. Därefter kommer beslut att fattas om timplanens framtid och även analyseras vilka konsekvenser detta får för skolans mål- och resultatstyrningssystem.

Jag anser att en målstyrd skola förutsätter tydliga mål och uppföljningssystem som kan garantera att alla elever ges möjlighet att få de kunskaper som krävs för att nå målen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.