Lärlingsutbildningarnas kvalitet
Skriftlig fråga 2011/12:551 av Dingizian, Esabelle (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-04-25
- Anmäld
- 2012-04-26
- Besvarad
- 2012-05-03
- Svar anmält
- 2012-05-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 april
Fråga
2011/12:551 Lärlingsutbildningarnas kvalitet
av Esabelle Dingizian (MP)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Regeringen instiftade Lärlingsförsöket 2008 med ambitionen att fler elever skulle lämna skolan med en fullständig utbildning. Tre år senare blev det en ordinarie del av gymnasieskolornas utbud. Näringslivet och skolan skulle samverka bättre och fler unga skulle komma in på arbetsmarknaden. Men gymnasieskolornas lärlingsutbildning har inte blivit den succé som man hoppades på.
Försöket blev permanent innan en första ordentlig utvärdering var gjord. Skolverket visar nu att redan under det första studieåret hade var fjärde elev slutat och endast 44 procent av eleverna i den första kullen fick ett slutbetyg efter tre års studier. Det är inget bra betyg för en utbildningsform som instiftades endast för att lösa just problemen med avhopp.
Om lärlingsutbildningar ska bli ett bra inslag i gymnasieskolan måste vi sätta in kraftåtgärder nu. När regeringen 2011 la fram sitt förslag om en permanent lärlingsutbildning var flera remissinstanser oroliga för att det skulle bli svårt att kvalitetssäkra den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Krav på bland annat handledarutbildning för de företag som tog emot lärlingar avvisades då av regeringen.
Skolverkets rapport är självklart välkommen och regeringen bör ta till sig de förslag på förbättringar som kommer fram i den efterföljande debatten. Lärlingsutbildningen fyller en viktig funktion men kvaliteten behöver ytterligare säkras.
Men anledning av det vill jag fråga utbildningsministern vad han avser att göra för att kvalitetssäkra lärlingsutbildningarna i den svenska gymnasieskolan.
Svar på skriftlig fråga 2011/12:551 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2011/12:551 Lärlingsutbildningarnas kvalitet
Utbildningsminister Jan Björklund
Esabelle Dingizian har frågat mig vad jag avser att göra för att kvalitetssäkra lärlingsutbildningarna i den svenska gymnasieskolan.
I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) föreslog regeringen att gymnasial lärlingsutbildning skulle införas som en alternativ väg till en yrkesexamen. Som skäl angav regeringen bland annat att ungdomar har olika sätt att lära och att en del elever föredrar produktionsnära och verklighetsbaserat lärande i arbetslivet. De första eleverna i den nya gymnasieskolan påbörjade sin utbildning under hösten 2011.
Införandet av den nya gymnasieskolan föregicks av en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning som inleddes hösten 2008 (förordning 2007:1349). Statens skolverk har nyligen presenterat en rapport om denna försöksverksamhet avseende bland annat deltagande, elevernas erfarenheter och studieresultat (Rapport 373). Skolverket beskriver intresset från aktörer och elever som relativt stort jämfört med tidigare försök att införa lärlingsutbildning. De som fullföljt utbildningen är vanligtvis positiva, åtta av tio svarar att de skulle välja lärlingsutbildning igen. Eleverna är nöjda med den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen och handledarna får gott betyg. Mer än hälften av eleverna i årskurs 3 hade fått erbjudande om att arbeta kvar efter utbildningen. Många arbetade extra på kvällar, helger eller lov. Lärlingsutbildningen verkar således fungera väl i vissa avseenden, många elever är nöjda och utbildningen skapar möjligheter för många elever att etablera sig på arbetsmarknaden.
Men det finns även orosmoln. Av rapporten framgår att många elever hoppat av lärlingsutbildningen. Så många som var fjärde elev hoppade av det första skolåret. De flesta bytte dock till skolförlagd yrkesutbildning.
Jag delar Esabelle Dingizians uppfattning att lärlingsutbildningen fyller en viktig funktion men att kvaliteten behöver förstärkas ytterligare.
I budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1, utg.omr. 16) angav regeringen att både Skolverket och Statens skolinspektion behöver ställa om arbetet mot ett ökat fokus på yrkesutbildning. Regeringen gjorde bedömningen att en skarp och närvarande tillsyn är nödvändig för att höja kvaliteten i yrkesutbildningen. Skolinspektionen har därefter, i myndighetens regleringsbrev, fått i uppdrag (U2011/3315/GV) att vidareutveckla sina metoder för tillsyn och kvalitetsgranskning av den gymnasiala yrkesutbildningen, inklusive lärlingsutbildningen.
Regeringen har vidare gett Skolverket ett omfattande uppdrag i syfte att utveckla kvaliteten i den gymnasiala lärlingsutbildningen (U2012/757/GV). I uppdraget, som innefattar sju deluppdrag, ingår bland annat att följa upp och analysera genomströmning, studieavbrott och byte av studieväg, att genomföra insatser för att bidra till att höja kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet samt att utforma och tillgängliggöra stöd för handledare på arbetsplatser. Enligt uppdraget bör detta stöd utformas så att det dels kan användas direkt av handledare, dels kan användas av huvudmän som genomför utbildning av handledare.
Kvaliteten i lärlingsutbildningen är enligt min mening en synnerligen angelägen fråga och jag avser att noga följa utvecklingen. Jag är även beredd att vidta ytterligare åtgärder om det bedöms nödvändigt för att höja lärlingsutbildningens kvalitet och attraktionskraft.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.