lärlingsutbildning - ett sätt att minska ungdomsarbetslösheten
Skriftlig fråga 2003/04:442 av Höij, Helena (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-11
- Inlämnad
- 2003-12-11
- Besvarad
- 2003-12-17
- Svar anmält
- 2003-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 december
Fråga 2003/04:442
av Helena Höij (kd) till statsrådet Lena Hallengren om lärlingsutbildning @ ett sätt att minska ungdomsarbetslöshetenUngdomar är mer än andra grupper drabbade av arbetslöshet. Arbetslösheten bland personer under 25 år är ungefär dubbelt så hög som genomsnittet. I utredningen Unga utanför som utredaren Leif Linde lämnat över till statsrådet Lena Hallengren understryks vikten av en utbyggd lärlingsutbildning som ett sätt att minska ungdomsarbetslösheten. Utredningen vill se en utbyggd lärlingsutbildning både som en del av gymnasiet och som en eftergymnasial utbildning. Utredaren uppmanar regeringen till omedelbara förhandlingar med näringslivet i stället för fler utredningar.
Utredaren pekar på internationell statistik som visar på att en tidigt förlagd yrkesutbildning ger lägre ungdomsarbetslöshet medan en mer framskjuten yrkesutbildning tenderar till att öka ungdomsarbetslösheten. Uppenbart tycks alltså ett ökat inslag av yrkesutbildning både på gymnasiet och som eftergymnasial utbildning kunna vara ett sätt att få ner arbetslösheten bland unga.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lena Hallengren:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att minska ungdomsarbetslösheten?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:442 besvarad av Lena Hallengren
den 17 december
Svar på fråga 2003/04:442 om lärlingsutbildning @ ett sätt att minska ungdomsarbetslösheten
Statsrådet Lena Hallengren
Tredje vice talman Helena Höij har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att minska ungdomsarbetslösheten.
Arbetslösheten ökar för närvarande i landet och särskilt ungdomsgruppen har drabbats av den ökande arbetslösheten @ vilket delvis kan förklaras av att antalet ungdomar i arbetsmarknadspolitiska program har minskat. Jag ser med oro på denna utveckling. Regeringen har under 2003 uppmärksammat den ökande ungdomsarbetslösheten och Arbetsmarknadsstyrelsen har åtagit sig att halvera antalet långtidsarbetslösa ungdomar inom ett år.
Tidigare i år tillsatte regeringen en särskild utredare för att kartlägga den grupp ungdomar som varken studerar eller återfinns inom arbetskraften. Utredaren fick också uppgiften att analysera samhällets insatser för denna grupp ungdomar och vid behov lämna förslag på konkreta åtgärder. Betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92) som utredaren Leif Linde i november överlämnade till regeringen remitteras för närvarande. I betänkandet föreslås bland annat att regeringen tillsätter en särskild förhandlare som ska arbeta för att arbetsmarknadens parter träffar avtal även inom icke traditionella lärlingsområden samt att gymnasieskolan får större möjligheter att upphandla utbildningsinsatser på entreprenad av folkhögskolor, studieförbund med flera. Vidare föreslås att varje kommun ska ha en lagstadgad skyldighet att ha en organisation som ansvarar för att aktivt söka upp och ge stöd till alla unga "utanför" under 20 års ålder. När remisstiden löper ut den 15 februari 2004 avser regeringen att närmare överväga förslagen samt remissinstansernas synpunkter.
Regeringen ser positivt på olika former av arbetsplatsförlagt lärande och redan i dag finns stora möjligheter för kommuner och skolor att ordna detta. Gymnasiekommitténs slutbetänkande Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) har remissbehandlats och en proposition om den framtida gymnasieskolan bereds nu inom Utbildningsdepartementet. Ambitionen är att förstärka samverkan mellan skola och arbetsliv för att höja kvaliteten i yrkesutbildningen. Jag ser det också som en möjlighet att tillfredsställa såväl enskilda elevers behov som behoven hos vissa yrkesområden och branscher, att den grundläggande yrkesutbildningen kan erbjudas i lärlingsliknande former med stora inslag av arbetsplatsförlagt lärande. Närmare besked om utformningen av den framtida gymnasieskolan lämnas i gymnasiepropositionen som regeringen har för avsikt att lämna till riksdagen våren 2004.
I juli 2003 beslutade regeringen att ställa 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande för att fördela till projekt som syftar till att finna nya metoder att öka ungdomars tillträde till arbetsmarknaden. Det är regeringens avsikt att satsningen ska pågå under en period av tre år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

