lärlingsutbildning - ett medel för fler att passera gymnasiet
Skriftlig fråga 2003/04:449 av Davidson, Inger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-11
- Inlämnad
- 2003-12-11
- Besvarad
- 2003-12-17
- Svar anmält
- 2003-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:449
av Inger Davidson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om lärlingsutbildning @ ett medel för fler att passera gymnasietAntalet elever som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg har ökat för varje år. Den allt mer teoretiserade skolan har fått många elever med läggning för mer praktiska ämnen att tappa lusten när kraven på teoretiska kunskaper blivit för höga. Resultatet blir avbrutna studier eller en icke fullständig gymnasieutbildning. Detta riskerar naturligtvis att leda till försämrad självkänsla och en svårare situation på arbetsmarknaden.
Situationen skulle dock kunna vara annorlunda. Genom att skapa en skola där det praktiska kunnandet uppvärderas och likställs med teoretiskt kunnande skulle också mer praktiskt lagda elever känna uppskattning och bekräftelse. Man kan verkligen ifrågasätta huruvida alla efter avslutad gymnasieutbildning nödvändigtvis ska ha allmän behörighet till akademiska studier. Ett alternativ skulle kunna vara inrättandet av en yrkeshögskola.
I utredningen Unga utanför lyfts lärlingsutbildningen fram som ett sätt att möta ungdomar med praktisk begåvning och som ett sätt att minska avhoppen från gymnasiet. Forskaren Jonas Olofsson är orolig för att den bredare gymnasieskolan i längden kommer att marginalisera mer praktiskt lagda elever. En mer yrkesinriktad utbildning skulle kunna hindra denna marginalisering enligt Olofsson.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildningsministern:
Är utbildningsministern beredd att bygga ut lärlingsutbildningen för att på så sätt minska avhoppen från gymnasieskolan?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:449 besvarad av Thomas Östros
den 17 december
Svar på fråga 2003/04:449 om lärlingsutbildning @ ett medel för fler att passera gymnasiet
Utbildningsminister Thomas Östros
Inger Davidson har frågat mig om jag är beredd att bygga ut lärlingsutbildningen för att på så sätt minska avhoppen från gymnasieskolan.
Det kan inte ha undgått Inger Davidson att regeringen tar den bristande måluppfyllelsen i såväl grundskolan som gymnasiet på största allvar. Det är inte acceptabelt att så många elever lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg. Därför har en rad insatser gjorts inom ramen för regeringens kvalitetsprogram för skolan för att förbättra situationen. Mer resurser styrs till skolan i form av personalförstärkningsmedel, en säkring av kvaliteten sker genom kvalitetsredovisningar och ökad utbildningsinspektion och senare läggs förslag till ny skollag och reformerad gymnasieskola.
Gymnasiereformen i början av 1990-talet innebar en ambitionshöjning framför allt för yrkesutbildningen. Ett snabbt föränderligt arbetsliv kräver både fördjupade och bredare kunskaper. Även inom praktiskt inriktade yrken finns behov av teoretisk kompetens till exemel för att hantera ekonomi, marknadsföring och kundrelationer. För att tillfredsställa höga kvalitetskrav från dagens kunder kräver även själva yrkesutövningen gedigna kunskaper om material, estetiska överväganden, miljövänliga produktionsmetoder etcetera.
Behovet av teoretiska inslag i både allmänna och yrkesspecifika ämnen betyder inte att de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna saknar praktiska delar. Många av de yrkesförberedande programmens kurser har en tydlig praktisk profil. Till exempel utgör kurserna i ämnet hantverksteknik inom hantverksprogrammet hela 40 % av utbildningen om eleven väljer att ta med samtliga dessa kurser i sitt studieprogram. Vidare ska minst 15 veckor av utbildningen på gymnasieskolans yrkesförberedande program förläggas till arbetslivet (APU). Det är inget som hindrar att ännu större del av utbildningen förläggs till en arbetsplats om det höjer kvaliteten på utbildningen. Dessutom pågår en försöksverksamhet inom gymnasieskolans yrkesförberedande program, Lärande i arbetslivet, där 30 veckor av utbildningen ska förläggas till en arbetsplats. Det är en utmaning för gymnasieskolan att organisera och planera den förberedande yrkesutbildningen så att de teoretiska och praktiska delarna stöder varandra och av eleverna uppfattas som både nödvändiga och stimulerande.
Att sänka kraven i gymnasieskolan går emot arbetsmarknadens önskemål. Svenskt näringsliv har i olika sammanhang uttalat behovet av goda baskunskaper i kärnämnena svenska, engelska och matematik hos blivande medarbetare. Jag delar denna uppfattning. Gymnasieskolans problem löses inte genom att reducera kraven på kärnämneskunskaper. Det motsvarar varken arbetslivets eller samhällets behov och skulle minska framtida möjligheter för individen att vidareutbilda sig. Gymnasieskolans medborgerliga och demokratiska uppdrag måste gälla alla elever.
Gymnasiekommitténs betänkande har remissbehandlats och en proposition om den framtida gymnasieskolan bereds nu inom Utbildningsdepartementet. Utan att jag i nuläget tagit ställning till propositionens slutgiltiga innehåll och utformning vill jag bestämt uttala att det inte finns någon önskan att marginalisera yrkesutbildningen och de praktiska inslagen i den framtida gymnasieskolan. Ambitionen är snarare att förstärka samverkan mellan skola och arbetsliv för att höja kvaliteten i yrkesutbildningen. Jag ser det också som en möjlighet att tillfredsställa såväl enskilda elevers behov som behoven hos vissa yrkesområden och branscher, att den grundläggande yrkesutbildningen kan erbjudas i lärlingsliknande former med stora inslag av arbetsplatsförlagt lärande. I övrigt vill jag återkomma med besked om utformningen av den framtida gymnasieskolan i den aviserade gymnasiepropositionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.