Lärdomar av långsiktigt biståndsarbete

Skriftlig fråga 2024/25:264 av Olle Thorell (S)

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Enligt Biståndsanalys 2023 från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har Sveriges långvariga samarbete med Etiopien genererat viktiga lärdomar om betydelsen av långsiktigt och strategiskt bistånd. EBA pekar särskilt på vikten av att hantera målkonflikter och tydligt definiera prioriteringar, särskilt i samarbeten med sviktande stater eller länder som genomgår politiska förändringar. Samarbetet med Etiopien har varit ett av Sveriges mest omfattande och fokuserade på områden som landsbygdsutveckling, hälsa och utbildning.

Rapporten understryker att framgången med långsiktigt bistånd beror på förmågan att vara flexibel och anpassa sig till förändringar i mottagarlandets politiska och sociala kontext. EBA framhåller också att hållbara resultat kräver en balans mellan fattigdomsbekämpning och arbetet för demokratiska reformer. I Etiopien har Sverige genom årtionden investerat i program för att stärka landsbygdsutveckling och utbildning, och dessa insatser har visat sig ha positiva effekter på lokal nivå. Samtidigt framgår det att Sverige i flera fall har tvingats navigera svåra politiska lägen, särskilt i relation till frågor om mänskliga rättigheter och demokrati. Det är här nödvändigt att dra lärdomar och ständigt anpassa strategierna för att maximera effekten av biståndsinsatserna.

Internationella aktörer som OECD har betonat betydelsen av att utvärdera långsiktiga samarbeten för att förstå vad som fungerar och vad som behöver förbättras. Etiopiensamarbetet är ett tydligt exempel där svensk biståndspolitik har kunnat bidra till hållbara resultat, men också ett exempel där komplexa politiska omständigheter har krävt en mer nyanserad och strategisk inriktning. Det är därför viktigt att regeringen säkerställer att dessa lärdomar integreras i det svenska utvecklingssamarbetet.

Socialdemokraterna har länge framhållit betydelsen av att ta tillvara lärdomar från långsiktiga samarbeten för att säkerställa att biståndet är effektivt och strategiskt. Med regeringens fokus på regionala utmaningar och de genomförda nedskärningarna i biståndsbudgeten riskerar viktiga lärdomar att förbises eller prioriteras bort. Detta kan leda till att Sveriges biståndsstrategier förlorar den långsiktiga och flexibla karaktär som varit en central styrka i tidigare insatser.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

Hur säkerställer statsrådet att lärdomarna från långsiktiga samarbeten, såsom samarbetet med Etiopien, tas tillvara och används för att förbättra det svenska utvecklingssamarbetet i sviktande och föränderliga politiska kontexter?