läraryrkets status
Skriftlig fråga 2003/04:1416 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-07-07
- Besvarad
- 2004-07-14
- Besvarad
- 2004-07-21
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 juli
Fråga 2003/04:1416
av Christer Nylander (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om läraryrkets statusLäraryrket måste uppvärderas. Det behövs en uppvärdering för att locka de allra mest lämpade ungdomarna att söka sig till yrket. En uppvärdering kan ske på flera olika sätt, till exempel genom att en lärarlegitimation införs. Lönen är naturligtvis också en viktig värdemätare. Därför är det oroande att det avtal som slöts mellan lärarfacken och kommunförbunden i mars 2002 ännu inte inneburit att lärarnas löner ökat i relation till andra kommunanställda. Enligt statistik från SCB har 35 av drygt 250 grupper med kommunalanställda haft en bättre löneutveckling än grundskolelärarna. 68 yrkesgrupper har haft en bättre löneutveckling än gymnasielärarna.
Även staten kan vidta åtgärder för att stärka läraryrkets professionella ställning. Ett ökat fokus på ämneskunskaper i lärarutbildningen är ett exempel. Ett annat är att sätta definitivt stopp för försök med elevstyrda skolor.
Vilka ytterligare åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att uppvärdera läraryrkets status?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1416 besvarad av Thomas Östros
den 13 juli
Svar på fråga 2003/04:1416 om läraryrkets status
Utbildningsminister Thomas Östros
Christer Nylander har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att uppvärdera läraryrkets status.
Frågeställaren har tidigare ställt en likartad fråga som jag besvarade den 23 april 2004. Mitt svar är till stora delar detsamma i dag.
Skolan är en av de viktigaste samhällsinstitutionerna i landet. Att Sverige har utbildade, kunniga och engagerade lärare är en förutsättning för en bra undervisning och skolverksamhet i övrigt och för att utbildningsmålen ska kunna förverkligas. Lärarnas betydelse för att ge barn och ungdomar en god undervisning kan knappast överskattas.
Läraryrket är ett attraktivt yrke. Det vet vi genom att många söker sig till lärarutbildningarna. Det är få yrken där den personliga kompetensen, intresset och engagemanget kan få så stort utrymme som i läraryrket. Den nya lärarutbildningen som startade hösten 2001 har påtagligt ökat intresset för lärarutbildningen. Den är mer flexibel än den tidigare och studenterna har under utbildningens gång större möjligheter att inrikta sig mot den verksamhet inom skolan som passar dem bäst och där behovet är stort. Detta upplevs som positivt av studenterna.
Antalet antagna till lärarutbildningarna har ökat kraftigt under senare år, sedan mitten av 1990-talet med nästan 50 %. Antalet antagna har ökat från 9 660 år 1997 till 15 350 år 2002 och 15 000 år 2003.
Genom den nya lärarutbildningen har regeringen kraftigt förbättrat förutsättningarna för att utveckla och stärka läraryrket. Genom lärarutbildningens ökade forskningsanknytning, inrättandet av den Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet med sina resurser för utbildningsvetenskaplig forskning samt de nyligen etablerade forskarskolorna har verktyg skapats för en ytterligare utveckling av läraryrket och för att fler personer som är praktiskt verksamma i skolan ska bidra till detta arbete. De ovan nämnda verktygen är viktiga för möjligheterna till karriärutveckling i läraryrket samt yrkets status och attraktivitet.
Intresset för att söka sig till och stanna kvar i ett yrke är i hög grad förbundet med löne- och anställningsvillkoren. Här har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar. Andra viktiga förutsättningar för att trivas i arbetet är möjligheten att påverka sin arbetssituation och att ha utvecklingsmöjligheter i arbetet. Avtalet på skolans område, ÖLA 00, ger goda möjligheter för lärarna att påverka och förändra arbetssätt och arbetsmetoder och att bidra till den fortsatta utvecklingen av skolans och förskolans resultat.
Regeringen ger i skolutvecklingsprojektet Attraktiv skola stöd till ett antal kommuner som arbetar medvetet med att skapa karriär- och utvecklingsmöjligheter för lärare. Syftet med Attraktiv skola är att de kommuner som ingår i projektet ska kunna visa på särskilt intressanta och stimulerande utvecklingsmöjligheter i läraryrket. Den verksamhetsförlagda utbildningen i den nya lärarutbildningen skapar också goda utvecklingsmöjligheter för lärare. Lärarorganisationerna arbetar aktivt för att utveckla karriärtjänster eller utvecklingsuppdrag för lärare.
Samtidigt är det viktigt att elever och föräldrar har möjlighet till inflytande och delaktighet i skolan. Inflytandet i skolan är viktigt och eftersträvansvärt ur såväl ett demokratiperspektiv som ett kvalitets- och skolutvecklingsperspektiv. Skolans demokratiuppdrag innebär att elever ska få kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter. Läroplanerna ställer krav på att den pedagogiska verksamheten och undervisningen bedrivs i demokratiska arbetsformer och förbereder eleverna på att aktivt delta i samhällslivet.
Ett utökat elevinflytande kan enligt min mening inte ställas mot läraryrkets status. I ett mål- och resultatinriktat styrsystem måste ansvaret för skolan ligga hos dem som är verksamma i den. Med de verksamma avses de professionella och brukarna, det vill säga lärare, rektor, föräldrar och elever. Att elever ska ha möjlighet till inflytande över den verksamhet de är aktiva i är självklart. I vilken form elevernas inflytande ska organiseras är dock en fråga för kommunerna och skolorna.
Sammanfattningsvis ger de senaste årens reformer inom både skolans och lärarutbildningens område stora utvecklingsmöjligheter för lärare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.