Läraryrkets status och lärarutbildningen
Skriftlig fråga 2005/06:368 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-15
- Inlämnad
- 2005-11-15
- Besvarad
- 2005-11-23
- Svar anmält
- 2005-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 november
Fråga 2005/06:368 av Christer Nylander (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Läraryrkets status och lärarutbildningen
Forskningsprojektet Lärom som består av forskare från Gävle, Karlstad, Uppsala och Danmark har kunnat påvisa en kraftig försämring av lärarstudenternas gymnasiebetyg, resultat på högskoleprovet och sociala kapital. Enligt studien klarar många av dem som utbildar sig till lärare inte att läsa kurslitteratur på engelska.
Att vara lärare är ett av de allra finaste och viktigaste yrken man kan ha. Det är viktigt för Sverige att läraryrket har så hög status att de allra bäst lämpade söker sig till lärarutbildningen. Det behövs tydliga och verkningsfulla åtgärder för att höja läraryrkets status, höja sökandetrycket till lärarutbildningen och höja kvaliteten i lärarutbildningen.
Är utbildningsministern beredd att vidta kraftfulla åtgärder för att höja läraryrkets status och förändra lärarutbildningen så att den bättre möter framtidens krav?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:368 besvarad av Leif Pagrotsky
den 23 november
Svar på fråga 2005/06:368 om läraryrkets status och lärarutbildningen
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Christer Nylander har frågat om jag är beredd att vidta kraftfulla åtgärder för att höja läraryrkets status och förändra lärarutbildningen så att den bättre möter framtidens krav.
Frågan om lärarnas status är en aktuell fråga både nationellt och internationellt och hör bland annat samman med de utvecklings- och karriärmöjligheter som finns i yrket. Självklart måste lärare få möjligheter till yrkesmässig utveckling. Alla människor har behov av stimulerande arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det decentraliserade styrsystemet för skolområdet i Sverige gör att ansvaret för utveckling av läraryrket i första hand ligger hos huvudmannen för skolan och lärarna själva.
Genom den nya lärarutbildningen har regeringen kraftigt ökat förutsättningarna för att stärka och utveckla läraryrket. Den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, resurser till den utbildningsvetenskapliga kommittén, forskarskolor och forskarnätverk samt regionala utvecklingscentrum i anslutning till lärarutbildningarna utgör verktyg för utveckling av läraryrket. Dessa verktyg är viktiga när man beaktar möjligheterna till karriärutveckling i ett yrke samt yrkets status och attraktivitet. Det är nödvändigt att såväl kommunerna som lärarnas arbetsgivare och lärarna själva använder de ökade möjligheterna. Det är till exempel önskvärt att skapa förutsättningar för möten mellan forskare och verksamma lärare kring aktuella forskningsresultat av intresse för skolområdet. Vi vet också att ett antal kommuner skapar möjligheter för lärare i kommunen att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete. Detta är en positiv utveckling.
Genomgripande insatser för att förändra lärarutbildningen så att den bättre möter framtidens krav har riksdagen beslutat om på grundval av propositionen 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning. Riksdagen ställde sig då bakom en omfattande förnyelse av lärarutbildningen med inriktning på framtida krav. Detta innebar bl.a. en förstärkt forskningsbas liksom ett förstärkt samarbete mellan högskola och skola. Den nya lärarutbildningen startade den 1 juli 2001.
Inom ramen för reformen föreslogs en utvärdering efter tre år. Högskoleverket genomförde under 2004 en omfattande kvalitetsutvärdering av samtliga 25 lärarutbildningar i landet samtidigt med en reformutvärdering. I mars i år presenterade verket sina resultat. Verket konstaterar i sin rapport (2005:17 R) att förändringen av lärarutbildningen svarar mot ett behov av att komma till rätta med tidigare lärarutbildningars tillkortakommanden. Detta visar att reformen gick i rätt riktning men att fokus måste inriktas på att åtgärda de brister i kvaliteten som påtalas i rapporten.
Högskoleverket har visat på brister i reformens genomförande och föreslår lärosätena att åtgärda dessa. Samtidigt konstaterade verket att lärosätenas arbete med reformen har lett till att lärarutbildningens ställning på lärosätena har stärkts och blivit en gemensam angelägenhet.
Mot bakgrund av de brister som Högskoleverket lyfte fram beträffande lärarstudenternas kunskaper i läs- och skrivinlärning samt betygssättning påbörjades omedelbart i Utbildnings- och kulturdepartementet arbetet med att ändra högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2 Examensordning för att tydliggöra kraven på studenterna i dessa delar (SFS:2005:401). I förordningsändringen ingick också förtydliganden beträffande kunskapskraven för matematikinlärning liksom för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling.
Eftersom jag anser att läraryrket och utbildningen till det är nyckeln till kunskapssamhället har jag varit mån om att föra en dialog med lärosätena om de förbättringar och förändringar som är påkallade för att säkerställa kvaliteten i utbildningen.
Jag har i min roll som utbildningsminister besökt ett stort antal lärosäten och träffat lärare, studenter och universitetsledningar för att orientera mig om aktuella frågor. Vid dessa besök har lärarutbildningen ofta varit i fokus och det har lett till en god dialog kring frågor som berör stora delar av lärosätena.
Jag har genomfört två möten, ett redan i mars och det senaste den 10 november i år, med rektorerna för landets universitet och högskolor med lärarutbildning. Jag har då kunnat konstatera att arbetet med åtgärder enligt Högskoleverkets utvärdering pågår med stor intensitet. Denna dialog avser jag att fortsätta.
Högskoleverket har aviserat att man återkommer med en förnyad utvärdering om två år. Inför denna är jag övertygad om att lärosätenas arbete kommer att leda till en ytterligare stärkt lärarutbildning med högre kvalitet och högre krav på studenterna än i dag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.