lärarutbildningen

Skriftlig fråga 1999/2000:174 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-09
Anmäld
1999-11-16
Besvarad
1999-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 november

Fråga 1999/2000:174

av Ulla-Britt Hagström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om lärarutbildningen

I sin förtvivlan över det nedvärderande språket, mobbning, främlingsfientlighet och nazistiska influenser inom skolans värld, vill skolminister Ingegerd Wärnersson införa ett odefinierat kärnämne i grund- och gymnasieskolan benämnt social kompetens.

Kristdemokraterna har hela tiden påtalat föräldraansvaret, samt behovet av att förvalta arvet från kristen tradition och västerländsk humanism. Det etiska perspektivet måste vara en sammanhållande kraft och genomsyra hela skolans verksamhet. Social kompetens ges inom matematik, språk, svenska, estetiska ämnen, idrott, historia, samhällskunskap och inte minst inom religionsämnet som tyvärr fått en alltför bortskymd plats. Inom religionsämnet kan mycket av livskunskap naturligt diskuteras.

Den kristna tradition och det religionsämne som förfuskats kan aldrig ersättas av ett enstaka ämne som social kompetens. I skolan gäller också arbetsmiljölagen. Värdegrundsåret 1999 måste innehålla tydliga budskap om skolans arbetsklimat och dess arbetsmiljö.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att lärarutbildningen ska ge lärarna nödvändig kompetens att undervisa utifrån en tydlig värdegrund?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:174 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 17 november

Svar på fråga 1999/2000:174 om lärarutbildningen

Utbildningsminister Thomas Östros

Ulla-Britt Hagström har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att ge lärarna nödvändig kompetens för att undervisa utifrån en tydlig värdegrund.

Ulla-Britt Hagström ställer sin fråga mot bakgrund av sin oro över bl.a. hur skolan tillsammans med föräldrarna ska kunna förvalta det västerländska kulturarvet.

För dagens lärarutbildningar gäller enligt högskoleförordningens examensbeskrivningar ett antal mål som berör de frågor som Ulla-Britt Hagström tar upp.

I examensmålen för samtliga lärarexamina för grund- och gymnasieskola anges att en student för att erhålla sin lärarexamen bl.a. ska ha

  • de kunskaper och färdigheter som behövs för att förverkliga skolans mål och medverka i utvecklingen av skolans verksamhet,
  • god självkännedom och social kompetens och därigenom förmåga att bedriva lärararbete samt att i samarbete med andra lösa de i skolan förekommande uppgifterna,
  • förmåga att belysa allmänmänskliga och övergripande frågor som t.ex. existentiella och etiska frågor, miljöfrågor samt internationella och interkulturella frågor.

För att nå dessa mål arbetar högskolorna på olika sätt. Flera högskolor, t.ex. Lärarhögskolan i Stockholm, har tagit Förintelsen som utgångspunkt för särskilda kurser som rör samhällets värdegrund och hur den ska tydliggöras och komma att omfattas av skolans elever.

Under värdegrundsåret 1999 leder skolministern ett stort arbete för att stimulera skolans arbete med att omsätta samhällets värdegrund i praktisk handling. I det projektet ingår bl.a. att dokumentera värdegrundsarbetet i hela utbildningsväsendet i form av en skrift. Denna ska kunna användas i utbildningen av blivande lärare.

I Utbildningsdepartementet bereds för närvarande Lärarutbildningskommitténs betänkande Att lära och leda (SOU 1999:63) med förslag till en ny lärarutbildning. En proposition planeras att läggas till våren.

I betänkandet föreslås en struktur för lärarutbildningen som innebär ett kraftigt ökat utrymme för kunskaper som ska vara gemensamma för alla lärare; det s.k. allmänna utbildningsområdet. Lärarutbildningskommittén redovisar inom detta några centrala kunskapsområden som bl.a. innefattar frågor om socialisation, kulturfrågor och samhälle. Kommittén redovisar också frågor om läraryrkets samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund som centrala kunskapsområden inom det allmänna utbildningsområdet.

Lärarutbildningskommitténs förslag är således tydligt vad avser vilka frågor som ska utgöra kärnan i en framtida lärarutbildning.

Eftersom ärendet är under beredning kan jag inte säga mera om hur de frågor som Ulla-Britt Hagström tar upp ska säkerställas i den framtida lärarutbildningen. Min bestämda mening är emellertid att dessa svåra frågor bör ges ett stort och kvalificerat utrymme i utbildningen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.