Lärarutbildningen och minoritetsspråk
Skriftlig fråga 2021/22:1687 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-07
- Överlämnad
- 2022-06-08
- Anmäld
- 2022-06-09
- Svarsdatum
- 2022-06-15
- Sista svarsdatum
- 2022-06-15
- Besvarad
- 2022-06-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Bristin på tillgången till utbildade behöriga lärare i olika minoritetsspråk är ett stort problem. Vi ser också över tid att många institutioner vid landets högskolor och universitet har tvingats dra ned eller till och med helt avveckla verksamheten. Om själva utbildningarna läggs ned drabbar det de elever som gärna vill läsa sitt modersmål i skolan eller exempelvis fördjupa sig och forska på högre akademisk nivå. Minoritetslagstiftningen säger samtidigt att vi ska stötta, stimulera och uppmuntra elever att behålla och utveckla sitt språk.
En detalj som ytterligare kan försvåra utbildning av lärare i minoritetsspråk är själva behörighetskraven inom detta område vid antagning till lärarutbildning, där det i praktiken krävs att man själv har och behärskar minoritetsspråket för att kunna antas. Regeringen bör för att underlätta för fler att kunna antas genom att se över regelverket.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:
Avser regeringen att initiera en översyn för att underlätta möjligheten att läsa minoritetsspråk inom lärarutbildningen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1687 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2021/22:1687 av Roger Haddad (L)
Lärarutbildningen och minoritetsspråk
Roger Haddad har frågat mig om regeringen avser att initiera en översyn för att underlätta möjligheten att läsa minoritetsspråk inom lärarutbildningen.
Undervisning i nationella minoritetsspråk erbjuds i skolan inom ramen för ämnet modersmål. Statens skolverks lärarprognos visar att bristen på behöriga lärare i modersmål, inte minst i grundskolan, är särskilt stor. Bland de efterfrågade modersmålen har de nationella minoritetsspråken en särställning på grund av en mer långtgående skyldighet att erbjuda och anordna undervisning i språken. Att få fler lärare i de nationella minoritetsspråken är en viktig fråga för regeringen där vi gjort flera insatser.
Hittills har det endast varit möjligt att bli behörig lärare i ett nationellt minoritetsspråk inom ramen för en ämneslärarexamen eller en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). För att bl.a. utöka möjligheten att kunna studera till modersmålslärare inklusive de nationella minoritetsspråken har regeringen beslutat om en ny förordning (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare där det införs en möjlighet att läsa modersmål, inklusive de nationella minoritetsspråken, även för studenter som läser en utbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 samt 4–6. Bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2022.
Regeringen har också beslutat att utökad behörighet inte bara ska kunna ges till den som har kompletterat en grund- eller ämneslärarexamen med ämnesstudier i själva modersmålet, utan även till den som har dokumenterat goda kunskaper i språket och som har kompletterat sin lärarexamen med minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i språkdidaktik med inriktning mot undervisning i ämnet modersmål.
Universitets- och högskolerådet (UHR) har också fått i uppdrag att ta fram föreskrifter om särskild behörighet till utbildning som leder till en grundlärarexamen eller ämneslärarexamen med undervisningsämnet modersmål. Det finns flera förslag om att kravet på att ha språket som modersmål för behörighet bör ersättas med ett krav på dokumenterat goda kunskaper i språket. Detta gäller i normalfallet om personen har språket som sitt modersmål, men kan även gälla i andra fall, t.ex. en svensk medborgare som vuxit upp och gått hela sin skolgång i ett land utanför Sverige.
Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Södertörns högskola har sedan ett antal år i uppdrag att utveckla eller erbjuda ämneslärarutbildning i jiddisch, finska, meänkieli, samiska och romani chib. Under 2021 genomförde regeringen ändringar i uppdragen så att lärosätena ska bedriva utvecklingsarbete och utbildning på vetenskaplig grund, däribland med sikte på lärarutbildningar. Arbetet ska främja undervisning i och på minoritetsspråk. Ändringarna syftar till att öka möjligheterna till att anpassa utbildningsinsatserna till de nationella minoritetsspråkens olika utmaningar i dialog med språkbärarna.
Dessutom har de fyra lärosätena fått ett särskilt uppdrag att under 2022–2024 stärka och utveckla arbetet med revitalisering och bevarandet av de nationella minoritetsspråken. Arbetet kan på sikt bidra till att stärka kompetensförsörjningen av minoritetsspråkskunnig personal inom offentlig sektor. Lunds universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola får 2 000 000 kr medan Umeå universitet får 4 000 000 kr för att genomföra uppdraget som ska slutredovisas senast den 31 januari 2025.
Avslutningsvis har även Skolverket ett samlat ansvar för frågor om de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken. Detta innefattar att verka samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Skolverket har även ett särskilt uppdrag att utveckla, tillgängliggöra och finansiera uppdragsutbildningar för att öka graden av behöriga lärare i samiska.
Regeringen har därmed vidtagit flera åtgärder för att underlätta möjligheterna att läsa minoritetsspråk inom lärarutbildningen och kommer att följa utvecklingen.
Stockholm den 15 juni 2022
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.