lärarutbildning
Skriftlig fråga 2000/01:1470 av Hjertén, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-29
- Besvarad
- 2001-07-19
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1470
av Lars Hjertén (m) till utbildningsminister Thomas Östros om lärarutbildningOm några dagar startar den nya lärarutbildningen. Det finns nu uppgifter på hur många som har sökt de olika utbildningarna. Vissa utbildningar har många sökande medan åtta högskolor tvingas ställa in sina utbildningar. Totalt har 18 utbildningsprogram ställts in. Om fyra år kommer det att saknas 23 000 lärare i Sverige. Om det är alltför få som söker den nya utbildningen kommer bristen att bli ännu större. Eleverna i den svenska skolan har rätt att kräva välutbildade och behöriga lärare. När nu mycket tyder på att eleverna kommer att undervisas av tusentals obehöriga lärare om några år kan man tala om ännu en kris i den svenska skolan.
Vilka åtgärder ämnar utbildningsministern vidta för att råda bot på lärarbristen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1470 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2000/01:1470 om lärarutbildning
Utbildningsminister Thomas Östros
Lars Hjertén har frågat vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att råda bot på lärarbristen. Bakgrunden till frågan är bl.a. att Lars Hjertén oroar sig för att några lärosäten ställer in vissa utbildningar/inriktningar på sin lärarutbildning.
Låt mig först konstatera att den nya lärarutbildningen, precis som den gamla, har lockat många sökande och att alla som vill skaffa sig en lärarutbildning inte har kunnat beredas plats. Det råder sålunda ingen generell brist på sökande till högskolans lärarutbildningar. Inför höstens antagning är antalet förstahandssökande till lärarutbildningen mer än 16 000 och i den första antagningsomgången har närmare 13 000 kunnat beredas plats. Det innebär enligt uppgifter från Verket för högskoleservice (VHS) att antalet antagna till lärarutbildningen har ökat med 22 % jämfört med hösten 2000. Hur den slutliga antagningen kommer att se ut vet vi först i höst.
Den senast publicerade prognosen från Statistiska Centralbyrån (SCB) som avsåg lärare för gymnasiet pekade på en lärarbrist med kulmen 2008 om inga åtgärder sätts in. Denna prognos bygger dock på de examinationsmål som gällde 1999. Regeringen har sedan dess höjt dessa mål.
Framför oss har vi, som Lars Hjertén säkert känner till, en svårbemästrad demografisk utveckling med en fas av höga födelsetal i början av 1990-talet följd av dagens mycket låga födelsetal. Samtidigt innebär lärarkårens ålderssammansättning att den svenska skolan står inför stora pensionsavgångar. Regeringen är väl förtrogen med denna utveckling och den har därför tagits med i de bedömningar som gjorts inför regeringens beslut om utbildningsuppdrag till lärosätena.
Svårare är dock att förutse i vilken utsträckning de lärarutbildade blir kvar i yrket. Här vill jag understryka arbetsgivarnas ansvar att utveckla skolan så att den blir en attraktiv arbetsplats och ett tilltalande alternativ för dem som är intresserade av att arbeta med barns och ungdomars lärande.
För att lösa den situation som ligger framför oss de närmaste åren har regeringen vidtagit ett antal åtgärder. Främst vill jag peka på den stora reform av lärarutbildningen som nu har trätt i kraft. Den nya lärarutbildningen bör genom sin flexibilitet underlätta utbildningen av lärare för de ämnen och åldersnivåer där behovet är störst. Utbildningsstrukturen inbjuder till vidareutbildning vilket också kommer att öka möjligheterna till anpassning mellan utbud och efterfrågan.
Regeringen har också sedan 1997 lagt fast examinationsmål för grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4@9 och för gymnasielärarexamen. Dessa har kontinuerligt reviderats och höjts.
Särskilda medel har avsatts till Särskilda lärarutbildningar (SÄL) för personer med lämplig utbildningsbakgrund. Utbildningarna, som har genomförts i samarbete mellan högskolor och kommuner, har byggt på en kombination av halvtids lärartjänst och halvtids studier. Detta projekt har följts av liknande projekt där Statens skolverk upphandlat lärarutbildning av högskolan för personer anställda i skolan. Regeringen har vidare avsatt resurser för att rekrytera officerare som önskar byta arbete och bli lärare.
Samtliga dessa projekt har givit högskolan värdefulla erfarenheter av att skräddarsy lärarutbildningar för personer som av olika skäl påbörjar sin utbildning vid högre ålder än ungdomsstudenterna. De personer som utbildats via dessa projekt är värdefulla tillskott för skolan och mycket motiverade för sin uppgift där.
Ett stort antal åtgärder har vidtagits för att förbättra den viktiga rekryteringen till lärarutbildningar med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Här kan nämnas projektet Naturvetenskap och Teknik (NOT) som bedrivs för att öka intresset för dessa ämnen i ungdomsskolan och därigenom öka rekryteringsunderlaget för högskolan och därmed lärarutbildningen.
Nationella centrum har etablerats inom olika kunskapsområden inom det matematiskt-naturvetenskapliga fältet för att förbättra de aktiva lärarnas kompetens. Ett särskilt projekt för att rekrytera lärarstudenter till matematik-naturvetenskap och teknikämnena har fått särskilda medel och kommer att redovisas våren 2002.
Regeringen återkommer i höst med ytterligare förslag till åtgärder som kan förbättra rekryteringen till lärarutbildningen och läraryrket på både kort och lång sikt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.