Lärarstudenters kunskapsnivå
Skriftlig fråga 2005/06:415 av Backman, Hans (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-21
- Inlämnad
- 2005-11-21
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2005/06:415 av Hans Backman (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Lärarstudenters kunskapsnivå
Den nya forskningsstudien Lärom som gjorts av forskare från Gävle, Karlstad, Uppsala och två danska folkskollärarseminarier visar att blivande svenska lärarstudenter har en allt lägre kunskapsnivå när de påbörjar sina studier. Många klarar inte ens av att läsa kurslitteratur på engelska.
Forskningsstudien visar att blivande lärarstudenters gymnasiebetyg och resultat på högskoleprovet sjunkit från år till år sedan början av 1990-talet. Värst är de blivande gymnasielärarna.
Sverker Lindblad, pedagogikprofessor i Göteborg, menar att det är alarmerande att kunskapsnivån sjunker och att allt färre personer med höga betyg söker sig till lärarutbildningarna.
Många ungdomar med höga betyg väljer i dag i stället bort lärarutbildningarna. För att fylla platserna på lärarprogrammet tar Högskolan i Gävle i princip in alla som söker till programmet. Detta är oroande då det är av yttersta vikt att eleverna i våra skolor får undervisning av hög kvalitet och av lärare med hög kunskapsnivå.
Jag vill därför fråga vilka åtgärder utbildnings- och kulturministern avser att vidta för att stimulera ungdomar med höga betyg och hög kunskapsnivå att välja lärarutbildning.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:415 besvarad av Leif Pagrotsky
den 30 november
Svar på fråga 2005/06:415 om lärarstudenters kunskapsnivå
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Hans Backman har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att stimulera ungdomar med höga betyg och hög kunskapsnivå att välja lärarutbildning.
Frågan om lärarnas status och därmed yrkets attraktivitet är en aktuell fråga både nationellt och internationellt och hör bland annat samman med de utvecklings- och karriärmöjligheter som finns i yrket. Hur utbildningen bedrivs och den kvalitet den har jämfört med andra utbildningar har stor betydelse. Genom att utveckla utbildningen och höja ambitionerna blir lärarutbildning ett än mer attraktivt alternativ för studenter med höga betyg och hög kunskapsnivå.
Högskolan är ansvarig för att erbjuda utbildningar som motsvarar såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Högskoleverket konstaterar i sin utvärdering av den nya lärarutbildningen (2005:17 R) att förändringen av lärarutbildningen svarar mot ett behov av att komma till rätta med tidigare lärarutbildningars tillkortakommanden. Detta visar att reformen gick i rätt riktning men att åtgärder måste inriktas på de brister i kvaliteten som påtalas i rapporten. Samtidigt konstaterade verket att lärosätenas arbete med reformen har lett till att lärarutbildningens ställning på lärosätena har stärkts och blivit en gemensam angelägenhet för hela lärosätet.
Ett omfattande arbete pågår nu på lärarutbildningarna tillsammans med berörda myndigheter för att säkra en högkvalitativ utbildning. För att lärarutbildning ska bli så attraktiv som möjligt måste den uppvisa såväl hög kvalitet som höga krav på arbetsinsatser från studenterna.
Jag har vid möten med rektorerna för lärosäten med lärarutbildning kunnat konstatera att arbetet med åtgärder till följd av Högskoleverkets utvärdering pågår med stor intensitet. Sedan den nya lärarutbildningens införande har söktrycket till lärarprogammen ökat från 1,6 sökande per plats hösten 2002 till 2,0 hösten 2005.
Det decentraliserade styrsystemet för skolområdet i Sverige gör att ansvaret för att läraryrket kan konkurrera om studenter med goda meriter också är ett ansvar för huvudmannen för skolan. Det är nödvändigt att denne som lärarnas arbetsgivare arbetar för att göra skolan till en attraktiv och utvecklande arbetsplats. Det är önskvärt att skapa utvecklingsmöjligheter för lärare i yrket. Vi vet att ett antal kommuner skapar möjligheter för lärare i kommunen att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete och inrättar utvecklingsuppdrag och liknande möjligheter till utveckling i tjänsten. Detta är en positiv utveckling. Att skapa möten mellan forskare och verksamma lärare kring aktuella forskningsresultat av intresse för skolområdet är ett annat sätt att utveckla både verksamhet och lärarprofession.
Möjligheterna till karriärutveckling, yrkets status och attraktivitet är centrala när det gäller att stimulera bland annat ungdomar med höga betyg och hög kunskapsnivå att välja lärarutbildning. Den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, resurser till den utbildningsvetenskapliga kommittén, forskarskolor och forskarnätverk samt regionala utvecklingscentrum i anslutning till lärarutbildningarna utgör verktyg för utveckling av läraryrket. Genom en kontinuerlig utveckling av lärarutbildningen ökar regeringen och universitet och högskolor förutsättningarna för att stärka och utveckla läraryrket och därmed göra det mer attraktivt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.