lärarsituationen i Sverige
Skriftlig fråga 2001/02:1510 av Fridén, Lennart (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-14
- Besvarad
- 2002-08-29
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 augusti
Fråga 2001/02:1510
av Lennart Fridén (m) till utbildningsminister Thomas Östros om lärarsituationen i SverigeInför årets skolstart synes situationen med lärarbrist vid landets skolor vara värre än någonsin. Skolverket har också uttalat sig kritiskt om andelen obehöriga lärare på olika stadier. Under de närmaste åren kommer dessutom ett mycket stort antal av de lärare som är födda på 1940-talet, och som utgör en oproportionerligt stor del av lärarkåren, att gå i pension. Det talas på många håll t.o.m. om en annalkande katastrof. Samtidigt uppvisar andelen sökande till lärarutbildningarna en tydligt nedåtgående tendens i antal och enligt uppgifter även i kompetens. Utvecklingen måste vändas snabbt! Läraryrket måste göras attraktivt! Uttalanden, utredningar och önskningar hjälper föga @ endast kraftåtgärder!
Med anledning av det anförda blir min fråga:
Vilka är de åtgärder som utbildningsministern nu ämnar vidta för att rädda situationen i Sveriges skolor för de närmaste åren?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1510 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 28 augusti
Svar på fråga 2001/02:1510 om lärarsituationen i Sverige
Utbildningsminister Thomas Östros
Lennart Fridén har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förbättra lärarsituationen i Sveriges skolor de närmaste åren.
Skolan spelar en central roll i regeringens tillväxt- och välfärdspolitik. Att förvärva kunskaper och färdigheter är viktigt därför att det utvecklar oss som människor, men också Sverige som nation. Därför vill regeringen skapa en trygg kunskapsskola för alla. Alla måste ges möjligheter att skaffa sig en god utbildning och växa som människa. Vi kan aldrig acceptera att elever lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper i grundläggande ämnen som svenska, matematik och engelska.
För att uppnå detta behövs en välutbildad lärarkår, men också skolor som förmår erbjuda lärarna goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Kommunerna måste som arbetsgivare arbeta aktivt för att göra läraryrket mer attraktivt.
Från regeringens sida har vi under innevarande mandatperiod lagt ett förslag om en förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) som riksdagen sedan ställde sig bakom. Den nya utbildningen, som infördes hösten 2001, innebär att Sverige har fått en modern, mer forskningsanknuten lärarutbildning som sätter ämneskunskaperna i fokus och ger alla lärare en god pedagogisk grund att stå på.
Vidare har regeringen höjt målen för högskolornas examination av lärare i enlighet med de behovsprognoser som Statens skolverk och SCB har gjort. Universiteten och högskolorna har också fått ökade resurser till sitt förfogande för att kunna utbilda och examinera fler lärare. Med den nya lärarutbildningen som startade hösten 2001 ökade antalet antagna lärarstudenter med drygt 15 % jämfört med året innan. Höstens antagning är inte avslutad varför det ännu är för tidigt att uttala sig om utfallet av denna.
Jämfört med förra hösten har dock totala antalet sökande till lärarutbildningarna ökat med 6 %.
Under senare år har även andra insatser gjorts för att öka tillgången på utbildade lärare. Ett exempel är SÄL-projektet, vilket kommer att ge 4 000 nya behöriga lärare fram till 2006, ett annat är de rekryteringsinsatser som görs för att få flera matematik-, naturvetenskaps- och tekniklärare. Insatser görs också för att utbilda lärare genom så kallad yrkesväxling för t.ex. officerare och ingenjörer. Vidare har regeringen uppdragit åt Kungl. Tekniska högskolan och Lärarhögskolan i Stockholm att gemensamt utveckla lärarutbildningar med naturvetenskaplig och teknisk inriktning.
Även om jag är medveten om att det råder stora regionala variationer vad gäller lärarförsörjningen, är det glädjande att inför årets skolstart kunna läsa tidningsartiklar som visar att lärarbristen tenderar att minska i t.ex. Västsverige (Göteborgs-Posten) och Stockholmsområdet (Dagens Nyheter).
Jag är helt överens med Lennart Fridén om att läraryrket måste göras mer attraktivt. Detta framgår inte minst av den undersökning som Lärarnas Riksförbund har låtit göra och som presenterades häromveckan. Ansvaret för detta ligger framför allt på kommunerna i sin egenskap av arbetsgivare.
Utbildningsdepartementet initierade 1998 ett partsgemensamt arbete, Attraktiv skola, vilket kommer att pågå till 2006. Målen för projektet är att skapa arbetsorganisationer som stöder utvecklings- och kvalitetsarbetet i skolan, att finna nya utvecklings- och karriärvägar för lärare, att främja skolutveckling genom samarbete mellan högskola och näringsliv samt att visa på vägar att sprida kunskap och erfarenheter mellan skolor.
Regeringen har således vidtagit en lång rad åtgärder för att förbättra lärarförsörjningen och utveckla läraryrket. Jag bedömer dock att detta är en fråga som regeringen har anledning att fortsätta arbeta med även under nästa mandatperiod.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.