lärare som drabbas av hot, våld och trakasserier
Skriftlig fråga 2003/04:1129 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-04-28
- Inlämnad
- 2004-04-28
- Besvarad
- 2004-05-05
- Svar anmält
- 2004-05-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 april
Fråga 2003/04:1129
av Anita Sidén (m) till utbildningsminister Thomas Östros om lärare som drabbas av hot, våld och trakasserierLärare drabbas i högre grad än andra yrkesgrupper av arbetsskador på grund av hot och våld. Detta visar siffror som Göteborgs-Posten tagit fram med hjälp av Arbetsmiljöverket. Värst utsatta är kvinnorna.
Skolverket presenterade nyligen en undersökning som visar att var femte lärare på grundskolan under det senaste året utsatts för våld, hot eller trakasserier. Att andelen lärare som uppger besvär på grund av hot och våld i arbetet är större än andra yrkesgrupper är statistiskt säkerställt.
"Skolverkets roll är att peka på problem", säger undervisningsrådet Erika Borgny.
Nu har Skolverket pekat!
Vad ämnar minister Östros vidta för åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på skolans område?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1129 besvarad av Thomas Östros
den 5 maj
Svar på fråga 2003/04:1129 om lärare som drabbas av hot, våld och trakasserier
Utbildningsminister Thomas Östros
Anita Sidén har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra arbetsmiljön på skolans område.
Låt mig börja med att slå fast att alla har rätt att bli behandlade med respekt för sin person. Det är inte acceptabelt att någon, varken elev eller lärare, blir utsatt för hot, våld eller trakasserier. Arbetet med att stärka skolans grundläggande värden samt att förebygga och motverka kränkande behandling och våld är en viktig uppgift för skolan. Regeringen har gjort breda insatser på detta område genom Värdegrundsåret och Tillsammansprojektet, där målet bland annat var att öka insikten om vikten av ett ömsesidigt respektfullt uppträdande hos alla som verkar i skolan.
I arbetsmiljölagens mening utgör skolan en arbetsplats i likhet med andra. Arbetsmiljölagen gäller därför arbetstagarna i skolan och eleverna likställs med arbetstagare. Arbetsmiljölagen anger tydligt att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger dock på arbetsgivaren, som ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall samt systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Det finns även i skolförfattningarna bestämmelser som tar sikte på arbetsmiljön i skolan, bland annat föreskrifter som syftar till att motverka kränkande behandling.
Brister i arbetsmiljöarbetet i skolorna har uppmärksammats vid upprepade tillfällen. Dessa kan till viss del tillskrivas okunnighet om bestämmelserna i arbetsmiljölagen och deras tillämplighet på skolområdet. I en rapport från Arbetarskyddsstyrelsen till regeringen i januari 2000, med anledning av ett uppdrag att redovisa kunskaper beträffande hot och våld i skolans arbetsmiljö, anges dock att skolornas samlade kunskap om arbetsmiljölagstiftningen enligt Arbetarskyddsstyrelsens uppfattning hade ökat under den senaste tioårsperioden.
I den statliga rektorsutbildningen behandlas bland annat rektorernas ansvar för skolans arbetsmiljö och arbetsmiljöfrågorna. Rektorsutbildningen har dessutom under senare år kompletterats med en särskild kompetensutveckling om läroplanens värdegrund. I den kompetensutveckling som kommunerna i egenskap av arbetsgivare anordnar för sina chefer är arbetsmiljö ett av de viktigaste områdena.
Statens skolverks senaste attitydundersökning, som redovisades i april 2004, visar att relationen mellan lärare och elever har utvecklats positivt under den senaste tioårsperioden. Lärarnas trivsel i skolan, med elever och med kolleger ligger på samma höga nivå som 1993 efter att 1997 ha visat en nedgång. För 2003 visar undersökningen på värden mellan 87@95 %. Däremot är trivseln med skolledningen lägre, 68 %. På frågan om lärarna blivit utsatta för våld, hot eller trakasserier svarar 18 % ja @ 20 % i grundskolan och 6 % i gymnasieskolan.
Attitydundersökningen visar även att en tredjedel av eleverna och hälften av lärarna ofta eller alltid känner sig stressade i skolan. Bland de kvinnliga eleverna och lärarna känner sig hälften stressade, medan en femtedel av pojkarna och två femtedelar av de manliga lärarna känner sig stressade. Läraryrket ligger i topp bland yrken som är mest utsatta för stress enligt Arbetsmiljöverket. Det finns samtidigt flera indikationer på att en positiv utveckling är på gång inom skolan och att alltfler elever tycker att det är meningsfullt att gå i skolan och är nöjda med undervisningen.
Viktig är också regeringens satsning på fler anställda i skolan som de särskilda medlen för personalförstärkningar möjliggör. Under perioden 2001@2006 tillförs kommunerna resurser för att anställa ytterligare 15 000 lärare och andra specialister i skolan. Denna satsning kan bidra till både en högre kvalitet på utbildningen och till en bättre arbetsmiljö för elever, lärare och andra anställda. För närvarande bereds inom Regeringskansliet Skollagskommitténs förslag till ny skollag. Inom ramen för detta arbete behandlas förslag som rör lärares möjligheter att vidta tillfälliga åtgärder för att komma till rätta med situationer som kan störa tryggheten och arbetsron i skolan.
Det är regeringens uppgift att skapa goda förutsättningar för skolans verksamhet. Det är samtidigt ett ansvar för både arbetsgivare och arbetstagare samt deras fackliga organisationer att bevaka och följa upp vad som kan göras för att förbättra arbetsmiljön i skolan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.