länspolisstyrelsernas framtida mandat
Skriftlig fråga 1999/2000:1031 av Marcelind, Ragnwi (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-25
- Anmäld
- 2000-05-30
- Besvarad
- 2000-06-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1031
av Ragnwi Marcelind (kd) till justitieminister Laila Freivalds om länspolisstyrelsernas framtida mandatEnligt regeringens vårproposition ska rättsväsendet tillföras 1 miljard kronor för år 2001. Medlen ska användas i moderniseringsarbetet för att uppnå ett rationellt och strukturerat rättsväsende. Verksamhetsuppföljning och effektiv budgetkontroll inom respektive verksamhetsområde är nödvändiga redskap i detta arbete. I propositionen finns också en redovisning över vilken brottsbekämpning som ska prioriteras och hur detta ska ske. Bl.a. ska närpolisverksamheten och det problemorienterade utvecklas.
Ute i landet sprider sig nu en oro. Det ekonomiska läget har under många år varit kärvt för polisen. Man har tvingats till nedskärningar samtidigt som arbetsuppgifterna legat fast eller t.o.m. utökats. "Budgethålen" är många och det utlovade tillskottet befaras försvinna innan det kan användas till konkret verksamhet. Länspolisstyrelserna vill nu få besked: Hur ska det fortsatta rationaliseringsarbetet genomföras samtidigt som de av regeringen fastslagna verksamhetsmålen måste uppnås? Min fråga till justitieministern blir därför:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att för länspolisstyrelserna klargöra hur rationaliseringsarbetet kan genomföras samtidigt som verksamhetsmålet uppnås?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1031 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
den 8 juni
Svar på fråga 1999/2000:1031 om länspolisstyrelsernas framtida mandat.
Justitieminister Laila Freivalds
Ragnwi Marcelind har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att klargöra för polisstyrelserna hur rationaliseringsarbetet kan genomföras samtidigt som verksamhetsmålen uppnås.
Det framgår av polislagen (1984:387) att varje län utgör ett polisdistrikt och att det i varje distrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten där. För ledningen av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Det är regeringen som utser styrelsens ledamöter, förutom polischefen. I polisförordningen (1998:1558) finns närmare bestämmelser om polismyndighetens organisation och uppgifter. Där framgår att polisstyrelsen särskilt ska se till att polisarbetet bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast för polisverksamheten samt att polisarbetet bedrivs effektivt och uppfyller rättssäkerhetens krav. Härtill kommer att Rikspolisstyrelsen nyligen fick mandat att utveckla och precisera de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen inom ramen för budgetprocessen lägger fast för polisverksamheten samt förmedla det till polisorganisationen.
Enligt min uppfattning har vi ett i huvudsak väl fungerande styrsystem som ger myndigheterna den ledning som de behöver för planeringen av sin verksamhet. I en mål- och resultatstyrd verksamhet ska det finnas ett stort utrymme för myndigheterna att anpassa verksamheten och rationaliseringsarbetet efter de lokala förutsättningarna.
Regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen innebär den största enskilda satsningen på rättsväsendet någonsin. Dessutom har regeringen tillkännagett att den avser att noga följa rättsväsendets verksamhet och resultat samt återkomma till riksdagen om de ytterligare insatser som krävs för att verksamheten ska svara upp mot de krav som riksdag och regering ställer.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.