Långvarig elevfrånvaro i grundskolan
Skriftlig fråga 2009/10:662 av Olander, Ronny (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-03-19
- Inlämnad
- 2010-03-19
- Besvarad
- 2010-03-24
- Svar anmält
- 2010-03-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2009/10:662 Långvarig elevfrånvaro i grundskolan
av Ronny Olander (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
En studie av Skolverket visar att 1 650 elever var helt frånvarande från grundskolan i minst en månad under förra läsåret. Av dem hade 600 varit borta från skolan under hela vårterminen eller längre. Orsakerna till att elever i grundskolan hamnar i ett frånvaromönster som riskerar att bli långvarigt är många och varierande. Det kan handla om att skolan inte har haft ett fungerande frånvarosystem i kombination med alltför stora krav på självständigt arbete. Hur eleverna har blivit bemötta av lärare spelar också en viktig roll.
Skolverket konstaterar i sin rapport att samverkan med socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin är viktig för att lyckas i arbetet med att bryta långvarig frånvaro. Men hälften av landets kommuner har inte byggt upp någon bestående samverkansgrupp för ett sådant samarbete.
Min fråga till utbildningsministern är därför:
Vilka initiativ är utbildningsministern beredd att ta i syfte att radikalt minska långvarig elevfrånvaro i grundskolan?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:662 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2009/10:662 Långvarig elevfrånvaro i grundskolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Ronny Olander har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta i syfte att radikalt minska långvarig elevfrånvaro i grundskolan.
Det är mycket viktigt att skolor tar elevers frånvaro på stort allvar. I rapporten Skolfrånvaro och vägen tillbaka, som Ronny Olander hänvisar till, skriver Statens skolverk att ströfrånvaro – skolk från enskilda lektioner – är inkörsporten till mer långvarig frånvaro.
Skolk är ett riskbeteende. Bakom den olovliga frånvaron finns både sociala och skolrelaterade orsaker. Många av dessa elever har en svår hemsituation och problem som skolan varken kan eller ska lösa. Det måste därför finnas en beredskap och en organisation för kontinuerlig samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. För att stödja samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt hälso- och sjukvård har regeringen beslutat om direktiv för en särskild utredare med uppdrag att se över skolans arbete med utsatta barn (dir. 2009:80). Utredaren ska kartlägga skolors arbete med utsatta barn, samverkan med berörda myndigheter och lägga fram förslag på hur skolan kan stödjas i detta arbete. Barn och ungdomar som är långvarigt frånvarande från skolan är en grupp som särskilt nämns i direktiven.
Det är nödvändigt med goda rutiner för frånvarouppföljning och omedelbara insatser för dessa elever. Stöd och hjälp måste sättas in i tid. I den nya skollagen som nyligen överlämnades till riksdagen ges skolan en skyldighet att samma dag som en elev är frånvarande anmäla detta till elevens förälder.
Även arbetsmiljön och undervisningen måste utformas på ett sätt som tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Skolverket lyfter särskilt fram utvecklingen mot allt fler lärarlösa lektioner och alltmer eget arbete som ett problem för eleverna. Det fungerar för mogna och studiemotiverade elever, medan andra behöver strukturerad undervisning med lärare som ställer krav, följer upp resultaten och visar engagemang. Regeringen har tagit flera initiativ för att stärka kunskapsuppdraget i grundskolan och för att alla elever som behöver särskilt stöd ska få det. Tydligare kunskapskrav, stärkt uppföljning genom nationella prov och det särskilda statsbidraget för att stärka basfärdigheterna i svenska och matematik är några exempel.
För att eleverna ska nå målen krävs också kompetenta lärare som kan ge eleverna stöd efter individuella förutsättningar och behov. Jag vill därför särskilt nämna att regeringen har återinfört speciallärarutbildningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.