långtidsutredningen
Skriftlig fråga 2000/01:882 av Hansson, Agne (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-14
- Anmäld
- 2001-03-20
- Besvarad
- 2001-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:882
av Agne Hansson (c) till miljöminister Kjell Larsson om LångtidsutredningenI Långtidsutredningen konstateras att Sverige bedöms ha en hållbar utveckling, om vissa miljöhot utelämnas ur beräkningarna. Bland de utelämnade hoten finns klimatförändringar och uttunning av ozonskiktet. Vad en sådan bedömning egentligen är värd för oss och speciellt för våra barn med tanke på vilka hot som utelämnats kan starkt ifrågasättas. I utredningen finns ett snävt nationellt synsätt. Konsumtion i Sverige kan på många olika sätt påverka miljön i andra delar av världen då konsumtion och tillverkning sker i helt olika delar av världen. Kopplingen mellan konsumtion och miljöpåverkan i tillverknings- och transportledet måste tydliggöras. Att göra dessa ekologiska fotavtryck synliga gör att dold export av miljöpåverkan lättare kan undvikas. För att kunna göra detta måste miljökostnaderna synliggöras. Principen om att förorenaren ska betala ska gälla. Den svenska politiken måste utformas på ett sådant sätt att vi bidrar till att lösa de globala miljöproblemen.
Om Långtidsutredningen verkligen ska kunna göra anspråk på att vara en utredning, som beskriver den långsiktiga utvecklingen, kan inte klimatförändringar och uttunningen av ozonskiktet utelämnas. Nästa Långtidsutredning bör därför ta hänsyn till klimatförändringar och uttunningen av ozonskiktet.
Vilka åtgärder är miljöministern beredd att vidta för att få in de två miljöhoten klimatförändringar och uttunningen av ozonskiktet i beskrivningen av den långsiktiga samhällsutvecklingen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:882 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
den 21 mars
Svar på fråga 2000/01:882 om Långtidsutredningen
Miljöminister Kjell Larsson
Agne Hansson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att få in de två miljöhoten klimatförändringar och uttunningen av ozonskiktet i beskrivningen av den långsiktiga samhällsutvecklingen.
I arbetet med en hållbar utveckling är frågor som rör uttunningen av ozonskiktet och klimatförändringarna en viktig och prioriterad uppgift. Detta är också tydligt i Sveriges agerande i de exempel som Agne Hansson lyfter fram. I arbetet med att minska förbrukning och produktion av ozonförstörande ämnen var Sverige tidigt ute och en pådrivande kraft internationellt. Detsamma gäller arbetet med att minska utsläppen av koldioxid. Sverige ratificerade tidigt Wienkonventionen och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet och tillhörande tillägg samt klimatkonventionen. Som bekant pågår nu också ett arbete om att lösa viktiga frågor för att kunna ratificera Kyotoprotokollet. Dessa internationella instrument, och inte minst klimatkonventionen och Kyotoprotokollet, spelar en stor roll för samhällsutvecklingen och är en del av den långsiktiga utvecklingen.
Regeringens övergripande mål för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. År 1997 föreslog därför regeringen 15 s.k. miljökvalitetsmål varav skyddet av ozonskiktet och begränsad klimatpåverkan utgör två mål. Riksdagen har också fastställt samtliga miljökvalitetsmål. Inom kort kommer regeringen att föreslå delmål och åtgärdsstrategier för att uppfylla målen, vilka kommer att ha betydelse för den långsiktiga samhällsutvecklingen. Miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan kommer att behandlas i en särskild proposition i höst. Miljömålskommittén har också föreslagit indikatorer för att följa upp bl.a. målen om skydd av ozonskiktet och klimatpåverkan.
För första gången i och med den senaste Långtidsutredningen har de ekonomiska bedömningarna av framtiden även kommit att inbegripa olika typer av miljöpåverkande utsläpp. Frågan behandlas i Långtidsutredningens huvudbetänkande och särskilt i bil. 2. Bilagan innehåller också ett avsnitt där Sveriges framtida miljötillstånd år 2015 med avseende på de 15 miljökvalitetsmålen diskuteras. Jag ser det som ett steg i positiv riktning att de rent ekonomiska modellerna utvecklas så att även miljöpåverkan inbegrips. Än så länge gör en brist på data och otillräcklig metodutveckling att det är svårt att ta med vissa stora miljöhot i beskrivningen av den långsiktiga samhällsutvecklingen. Inom ramen för Miljöräkenskapsprojektet som bedrivs vid Konjunkturinstitutet och SCB fortgår arbetet med att förbättra dessa förutsättningar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.