lånedatorer och mervärdesbeskattningen
Skriftlig fråga 1997/98:434 av Fredrik Graf, Carl (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-11
- Anmäld
- 1998-02-16
- Besvarad
- 1998-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Genom riksdagens beslut hösten 1997 skall en förmån av att använda en av arbetsgivaren tillhandahållen datorutrustning för privat bruk inte tas upp som intäkt för den enskilde. Detta förutsätter att förmånen riktar sig till väsentligen hela personalen. Moderaterna välkomnade att det föreslogs en lättnad även om vi samtidigt beklagade att skattelättnaden inskränktes till att enbart gälla om förmånen riktades mot i princip alla anställda.
Nu visar det sig i tillämpningen av reglerna att den fiskala synen får genomslagskraft i den praktiska hanteringen. Det innebär att företaget står som ägare. Likväl bestäms frågan om avdrag för mervärdesskatten av huruvida datorn är placerad i hemmet eller på arbetet.
En sådan regel inbjuder till obstruktion och leder till irritation bland folk. Det för alla parter enklaste är naturligtvis att konstruera bestämmelserna så att mervärdesskatten blir avdragsgill oavsett om datorn står hemma eller på jobbet. Det blir i praktiken omöjligt för skattemyndigheterna att kontrollera var datorn står. Skattesystemet uppfattas som klåfingrigt. I det extrema fallet kan det ju bli så att företaget ligger på ena sidan gatan och bostaden på den andra. Flyttar man en dator kanske 25 meter så är momsen avdragsgill i det ena fallet men inte i det andra.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att undanröja ovan beskrivna ofullkomlighet, så att mervärdesskatt på företagsägda datorer alltid blir avdragsgill?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:434 besvarad av , ()
- Statsrådet Thomas Östros
Carl Fredrik Graf har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker vidta för att åstadkomma att mervärdesskatt på företagsägda datorer alltid blir avdragsgill. Frågan går tillbaka på en information som Riksskatteverket nyligen lämnat till skattemyndigheterna, och som anger Riksskatteverkets uppfattning om de mervärdesskatterättsliga konsekvenserna vid företagens anskaffning av s.k. hemdatorer.
I informationen anger Riksskatteverket att anskaffandet av datorer för de anställdas privata bruk inte bör anses utgöra ett förvärv för verksamheten även om syftet är att höja datamognaden i företaget. Detta innebär, enligt informationen, att arbetsgivaren inte har avdragsrätt eller rätt till återbetalning av mervärdesskatten vid anskaffningen av datorerna till de anställda.
Enligt mervärdesskattelagstiftningen föreligger avdragsrätt för ingående skatt i en verksamhet som medför skattskyldighet, om den ingående skatten hänför sig till förvärv eller import i verksamheten. Regeln har samma innebörd som motsvarande bestämmelse i EG-rätten, där det uttrycks så att avdragsrätt föreligger i den mån varor används i samband med den skattskyldiga personens skattepliktiga transaktioner. Enligt Riksskatteverkets information innebär detta bl.a. att en tillgång som uteslutande skall nyttjas privat inte berättigar till avdrag av ingående skatt. Om varan endast i ringa omfattning används i verksamheten kan den inte anses ha anskaffats för verksamheten, varför avdrag inte heller skall medges. Jag noterar att Riksskatteverket i informationen inte, som Carl Fredrik Graf utgår från, nämner frågan om datorns fysiska placering som bestämmande för om avdragsrätt är tillåten eller inte.
Riksdagens beslut hösten 1997 rör, såsom Carl Fredrik Graf påpekar, förmånsbeskattning för den anställde. Syftet med regeringens förslag var att främja utbildning i modern teknik bland de anställda i företag i Sverige. Det är viktigt att även vuxna får del av datautbildning och att man riktar särskild uppmärksamhet på arbetstagare som inte så ofta kommer i kontakt med datorer. Riksdagens beslut ökar möjligheterna för anställda att delta i IT-utbildningar och låna hem en dator. Därmed vidgas möjligheterna till alternativa utbildningsformer utan skattekonsekvenser för den enskilde.
Riksdagsbeslutet rörde således inkomstbeskattningen och förmånsbeskattningsreglerna för de anställda. Det finns i detta fall inte någon parallell mellan avdragsreglerna på mervärdesskatteområdet och de regler som gäller vid inkomsttaxeringen i fråga om avdragsrätt för inventarier som anskaffas för privat nyttjande av anställda i företag, eller de regler som vid inkomsttaxeringen gäller i fråga om förmånsbeskattning av de anställda vid sådant privat nyttjande.
Eftersom vår lagstiftning på mervärdesskatteområdet bygger på gemensamma regler överenskomna inom EG, kan några särskilda lagregler om utökad avdragsrätt för s.k. hemdatorer inte införas. Avdragsrätt kan således endast medges när en anskaffning verkligen sker för verksamheten. Denna bedömning ankommer på skattemyndigheterna. Jag avser därför inte att vidta några åtgärder i de avseenden Carl Fredrik Graf anger.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.