Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

landstingen och rätten till fri sjukvård utomlands

Skriftlig fråga 2004/05:579 av Brodén, Anne Marie (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-12-10
Inlämnad
2004-12-10
Besvarad
2004-12-15
Svar anmält
2004-12-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 december

Fråga 2004/05:579

 av Anne Marie Brodén (m) till statsrådet Ylva Johansson om landstingen och rätten till fri sjukvård utomlands

Landstinget i Dalarna stoppar nu ersättningen till patienter i länet som planerat att operera sig för whiplash-skador i Tyskland. Utbetalningen stoppas trots att andra patienter i Dalarna redan fått pengar för sina operationer fått utomlands.

För ungefär ett år sedan kom ett antal EU-domar som ger EU-medborgare rätt att söka icke akut sjukvård i annat EU-land och få ersättning för detta. Många patienter har med dessa beslut fått möjlighet att få vård i stället för att vänta i köer.

Nu ser vi hur man från Dalarna försöker hindra detta.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att förhindra att landstingen hindrar sina medborgare rätten till sjukvård i Europa?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:579 besvarad av Ylva Johansson

den 15 december

Svar på fråga 2004/05:579 om landstingen och rätten till fri sjukvård utomlands

Statsrådet Ylva Johansson

Anne Marie Brodén har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förhindra att landstingen hindrar sina medborgare rätten till sjukvård i Europa.

Ansvarsfördelningen för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) sådan att det är sjukvårdshuvudmännen som utifrån sitt ansvar för att en god vård ges till invånarna, självständigt beslutar om hur de organiserar och bedriver vården.

Det normala är att den hälso- och sjukvård som en patient behöver erbjuds i Sverige. Svenska vårdsökande kan dock ibland av olika anledningar i stället motta vård utomlands. I vissa fall sker detta genom att landstinget, efter bedömning, remitterar patienten till en vårdgivare utomlands, exempelvis för att nödvändig specialistkompetens saknas i Sverige. När landstinget på detta sätt remitterar patienter utomlands betalar det också den utländska vården. Patienten betalar endast vårdavgifter som om vården givits i Sverige.

Svenska vårdsökande kan dock även på eget initiativ söka vård i andra länder än Sverige. Om en svensk vårdsökande vill vårdas i en annan EU- eller EES-stat kan detta ske på huvudsakligen två sätt. Patienten kan ansöka om utländsk vård antingen enligt den i Sverige direkt tillämpliga EU-förordningen 1408/71 eller med stöd av EU-fördraget och de rättsfall som Anne Marie Brodén hänvisar till. När vård söks med stöd av förordning 1408/71, och tillstånd till den utländska vården ges av försäkringskassan, behöver patienten inte lägga ut för vården som i stället direkt betalas till vårdgivaren av de svenska myndigheterna. När vård söks med stöd av EU-fördraget och Regeringsrättens praxis tvingas patienten lägga ut för vårdkostnaden och kan i efterhand ansöka om att få vården ersatt av de svenska myndigheterna.

För närvarande sker inom Socialdepartementet en översyn av möjligheterna att söka ersättning för vård i andra EU- eller EES-länder med stöd av EU-fördraget. Vad som blir resultatet av denna översyn är ännu för tidigt att säga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.