landshövding med sidouppdrag

Skriftlig fråga 2000/01:439 av Sjölund, Anders (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-13
Besvarad
2000-12-20
Anmäld
2001-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 december

Fråga 2000/01:439

av Anders Sjölund (m) till statsminister Göran Persson om landshövding med sidouppdrag

Den nyligen utnämnde landshövdingen i Västerbottens län, Lorentz Andersson från Skellefteå installeras på sitt ämbete den 1 mars 2001. Andersson har i dagsläget ett stort antal uppdrag inom näringslivet i den region han blir satt att förvalta på statens uppdrag. Ett antal av dessa avser han att avsäga sig, men det stora uppdraget som styrelseledamot i koncernen Sorb Industrier AB, som består av ett tjugotal företag varav ett antal i regionen, kommer han att behålla enligt egen uppgift. Med hänsyn till uppdragets storlek i bolagsstyrelsen, med ett arvode om 200 000 kr per år, och uppdraget som lanshövding, synes risken vara uppenbar att jävssituationer kan uppstå när bidragsansökningar hos länsstyrelsen ska beredas och beslutas.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsministern:

Vilka åtgärder avser statsministern vidta för att undvika att jävssituationer uppstår mellan dels rollen som landshövding och dels representant för näringslivet i regionen såsom beskrivits ovan?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:439 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén

den 20 december

Svar på fråga 2000/01:439 om landshövding med sidouppdrag

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Anders Sjölund har frågat statsministern vilka åtgärder han avser vidta för att undvika att jävssituationer uppstår mellan dels rollen som landshövding och dels representant för näringslivet i regionen. Bakgrunden till frågan är att Lorentz Andersson nyligen utnämnts till landshövding i Västerbottens län fr.o.m. den 1 mars 2001 och att han @ enligt Anders Sjölund @ i dag har ett stort antal uppdrag inom näringslivet i den regionen. Anders Sjölund har vidare uppgett att Lorentz Andersson avser att avsäga sig ett antal av dessa, men att han @ enligt egen uppgift @ kommer att behålla det stora uppdraget som styrelseledamot i koncernen Sorb Industrier AB.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Förvaltningslagens (1986:223) 11 och 12 §§ reglerar frågor om jäv för den som ska handlägga ärenden hos förvaltningsmyndighet. Den som på något av de i 11 § uppräknade sätten är jävig får inte handlägga ett ärende.

Ytterst har jävsreglerna sin grund i 1 kap. 9 § regeringsformen med dess objektivitetsprincip. De utgör naturligtvis en väsentlig förutsättning för en objektiv och saklig handläggning av de ärenden som förekommer hos en förvaltningsmyndighet.

Vidare finns det i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) regler om förbud mot förtroendeskadliga bisysslor. Av dess 7 § följer att en statligt anställd arbetstagare inte får inneha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. En landshövding omfattas också av reglerna i LOA. Betydelsen av förbudet mot förtroendeskadliga bisysslor är först och främst att en arbetstagare i princip inte får åta sig en bisyssla som medför risk för att jäv kan uppkomma mot arbetstagaren i huvudanställningen. 7 § LOA går dock längre än så genom att förtroendet ska upprätthållas även för myndigheten och andra anställda vid den.

Det ankommer i första hand på arbetstagaren själv att göra bedömningen huruvida en viss bisyssla kan vara förtroendeskadlig. Av 12 § anställningsförordningen (1994:373) följer att myndighet, i detta fall regeringen, på begäran av en arbetstagare ska lämna ett skriftligt besked huruvida en bisyssla enligt myndighetens bedömning är förenlig med 7 § LOA.

Lorentz Andersson har meddelat att han kommer att frånträda de styrelseuppdrag och andra engagemang som riskerar att medföra att hans trovärdighet som landshövding kan ifrågasättas.

Jag anser mot bakgrund av redovisningen ovan att några särskilda åtgärder inte behöver vidtas.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.