Lämplighet som förare samt yrkesförbud
Skriftlig fråga 2011/12:681 av Gunther, Penilla (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-06-26
- Anmäld
- 2012-06-28
- Besvarad
- 2012-07-10
- Svar anmält
- 2012-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 juni
Fråga
2011/12:681 Lämplighet som förare samt yrkesförbud
av Penilla Gunther (KD)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Vi vet alla att det ställs hårda hälsokrav på personer som arbetar med transporter, kanske speciellt för persontrafik. Att en förare, oavsett vilken fordonstyp han eller hon framför, till exempel har god syn, hörsel och reaktionsförmåga, är något vi alla som ska åka med personen i fråga uppskattar.
Men hur är det med dem som får en diagnos vid vuxen ålder och som redan haft ett yrke som förare i många år? I dag utreds vuxna människor och får diagnoser som tidigare inte gjorts, som till exempel adhd eller Aspergers syndrom. Om de utfört sitt arbete till full belåtenhet hos arbetsgivaren, men sedan får läkarintyg på sin diagnos, ska de då inte få fortsätta sitt arbete? Ett fall i förvaltningsrätten med en man som arbetat som lokförare i många år har aktualiserat frågan.
Farhågan är att fler som får neuropsykiatriska diagnoser i vuxen ålder kommer att mötas av fördomar och därmed antingen mista chansen att komma in på arbetsmarknaden eller mista sitt arbete.
Min fråga till statsrådet är därför:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av att det i praktiken ligger på Transportstyrelsen att avgöra om en diagnos som hitintills inte påverkat arbetets utförande generellt sett ska utgöra grund för yrkesförbud?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:681 besvarad av Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Svar på fråga
2011/12:681 Lämplighet som förare samt yrkesförbud
Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Penilla Gunther har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av att det i praktiken ligger på Transportstyrelsen att avgöra, om en diagnos som hittills inte påverkat arbetets utförande, generellt sett ska utgöra grund för yrkesförbud. Bakgrunden till frågan är de medicinska krav som gäller för att få framföra fordon.
Vad gäller arbete som lokförare, såväl som innehav av körkort, har de medicinska kraven sin grund i olika EU-direktivs minimikrav för fysisk och psykisk lämplighet. Kraven ställs för att vissa sjukdomar, skador eller andra medicinska förhållanden bedöms påverka förmågan att framföra fordon trafiksäkert. När det gäller exempelvis körkort är det inte bara en diagnos i sig som avgör om det finns medicinska hinder. Den som får en diagnos kan i många fall genom medicinering och regelbundna medicinska kontroller få hjälp med sin sjukdom eller lindra symtom så att de kan behålla eller återfå sitt körkort. Den som har till exempel epilepsi, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar eller tillstånd eller demens kan alltså ofta ha körkort, på villkor att läkarintyg lämnas in regelbundet.
En förutsättning för att nå våra högt ställda trafiksäkerhetsmål är att arbeta för säker infrastruktur, säkra fordon och säkra förare. De medicinska kraven på förarna är en del av detta. Det ligger inte i mitt eller regeringens uppdrag att göra medicinska bedömningar i det enskilda fallet. Den bedömning som Transportstyrelsen gör om en persons medicinska lämplighet som förare bygger på läkarintyg och på bedömningen av hur olika sjukdomstillstånd påverkar förmågan att framföra fordon. Det finns också möjligheter att överklaga myndighetens beslut och på så sätt få till stånd en rättslig prövning av ärendet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.