läkemedelsbiverkningar
Skriftlig fråga 2000/01:166 av Olsson, Rolf (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-02
- Anmäld
- 2000-11-07
- Besvarad
- 2000-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:166
av Rolf Olsson (v) till socialminister Lars Engqvist om läkemedelsbiverkningarUtvecklingen av nya läkemedel går snabbt och alltfler preparat finns i omlopp. I de flesta fall är de till stor nytta för patienten men ofta uppstår ändå mer eller mindre allvarliga biverkningar. Den förskrivande läkaren har till ansvar vid misstanke om biverkan anmäla detta till Läkemedelsverket. I den senaste sammanställningen av läkemedelsbiverkningar för 1999 konstaterar Läkemedelsverket att antalet anmälda biverkningar gått ned och lämnar som en förklaring att det förmodligen beror på den "ökade belastningen på sjukvården och därmed nedprioritering av biverkningsrapporteringen". Det har även visat sig att hälften av alla läkemedel som säljs i Sverige används fel enligt Jan-Erik Ögren, apotekschef i Skellefteå.
Samtidigt har Kilen (Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa) en unik databas för patientrapporterade biverkningar som nu hotas på grund av bristande ekonomiska resurser.
Jag vill fråga socialministern:
Vad avser regeringen göra för att säkra biverkningsrapporteringen av läkemedel mot bakgrund av ovanstående?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:166 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 2000/01:166 om läkemedelsbiverkningar
Socialminister Lars Engqvist
Rolf Olsson har frågat mig vad regeringen avser att göra för att säkra biverkningsrapporteringen av läkemedel mot bakgrund av att antalet rapporterade läkemedelsbiverkningar har gått ned under 1999 jämfört med åren dessförinnan enligt en sammanställning från Läkemedelsverket.
Systemet för rapportering av biverkningar från hälso- och sjukvårdspersonal är ett viktigt verktyg för att hitta signaler om nya, allvarliga biverkningar, särskilt de som är sällsynta. Sådana system ska enligt EU-lagstiftningen finnas inom alla medlemsstater.
Läkemedelsverket uppger att rapporteringen av biverkningar av läkemedel går i vågor bl.a. beroende på vilka läkemedel som finns på marknaden och hur länge de varit i bruk. Vissa läkemedel som "lyckopiller" eller nya vaccingrupper har ofta tilldragit sig tillfälligt stort intresse av förskrivarna. Under de senaste åren har man inom hela Europa kunnat se en något nedåtgående trend i biverkningsrapporteringen vilken kan förklaras bl.a. av den ökande belastningen på sjukvårdens personal.
Under 1990-talet har Läkemedelsverket utvecklat ett nära samarbete med sjukvården genom att etablera regionala biverkningsenheter på alla universitetssjukhus i landet. Detta har medfört en ökad kvalitet på rapporteringen och ett snabbare gensvar till rapportören vilket å sin sida har ökat intresset att medverka i biverkningsrapporteringen. Verket arbetar också aktivt med utvecklingen av elektroniska medier för att göra rapporteringen enklare och mer informativ. Vidare deltar verket i uppföljningen av stora patientgrupper där det kan vara svårt att bedöma de enskilda biverkningsrapporterna, bl.a. när det gäller hivpatienter eller patienter med ledgångsreumatism.
Mot denna bakgrund avser jag inte att ta något initiativ för att ytterligare säkra biverkningsrapporteringen av läkemedel.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.