Lagstiftningen mot droghandel

Skriftlig fråga 2016/17:299 av Jamal El-Haj (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-11-09
Överlämnad
2016-11-10
Anmäld
2016-11-11
Svarsdatum
2016-11-16
Besvarad
2016-11-16
Sista svarsdatum
2016-11-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Enligt de uppgifter jag inhämtat så är straffskalan för ringa narkotikabrott böter eller fängelse i högst sex månader. De regler som styr påföljden återfinns inte i narkotikastrafflagen utan i stället i brottsbalken. Enligt 29 kap. 1 § brottsbalken ska straff, med beaktande av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets straffvärde. Av rådande rättspraxis skulle framgå att den troligaste påföljden för ringa narkotikabrott är böter. Huvudregeln är då att böter döms ut i form av dagsböter. Antalet dagsböter bestäms med utgångspunkt i brottets straffvärde, och man kan utdöma minst 30 och högst 150 dagsböter. Vid bestämmande av brottets straffvärde tas hänsyn till bland annat försvårande och förmildrande omständigheter.

Varje vecka gör polisen i Malmö (och säkert på många andra orter) flera ingripanden mot droghandeln. Men i de flesta av fallen är de misstänkta tillbaka på gatan bara timmar senare eftersom brottet inte i dag anses så grovt så att anhållande och häktning kommer i fråga.

Källans förskola i Malmö flyttade ut i Folkets park på grund av påträngande och hotfull knarkförsäljning i området. Det är inte acceptabelt att en förskola ska känna sig tvingad att flytta sin verksamhet på grund av narkotikahandel. Sådant är ett tecken på att kriminella hotar att ta över ett område och göra det till ett territorium där de kriminellas, och inte det demokratiska samhällets, regler gäller.

Det behövs lagstiftning och straffskärpning som klassificerar narkotikaförsäljning på och kring daghem, skolor, fritidshem och fritidsgårdar som ett allvarligare brott. Det måste anses som en försvårande omständighet att narkotika och andra droger säljs till barn och unga samt i närheten av där barn och unga vistas i offentliga lokaler och/eller i offentlig verksamhet som barnomsorg eller annan omsorg, utbildning eller fritidsverksamhet. En möjlighet vore att betrakta försäljning i och kring sådana miljöer som grovt narkotikabrott eftersom det är av särskilt farlig eller hänsynslös art.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka lagstiftningsåtgärder avser statsrådet att vidta för att hindra narkotika- och annan drogförsäljning i och kring miljöer där barn och unga vistas?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:299 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2016/08028/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:299 av Jamal El-Haj (S) Lagstiftningen mot
droghandel

Jamal El-Haj har frågat mig vilka lagstiftningsåtgärder jag avser att vidta för att hindra narkotika- och annan drogförsäljning i och kring miljöer där barn och unga vistas.

Jag delar helt Jamal El-Hajs uppfattning att det är oacceptabelt att försäljning av narkotika gör att människor och verksamheter vill flytta från ett område. Det är också oacceptabelt att barn och unga utsätts för den här typen av kriminalitet i sina närområden.

Den som olovligen och uppsåtligen t.ex. överlåter narkotika döms för narkotikabrott till fängelse i högst tre år. Narkotikabrott som endast resulterar i bötesstraff – ringa narkotikabrott – består i huvudsak av eget bruk eller innehav för eget bruk. I de fall narkotika överlåtits är tillämpning av det ringa brottet i princip utesluten.

Överlåtelse av narkotika till ungdomar innebär regelmässigt att brottet bedöms strängare. En omständighet som kan medföra att ett narkotikabrott bedöms som grovt, med en straffskala på fängelse mellan två och sju år, är att gärningen har innefattat systematiskt bedriven överlåtelse till skolelever eller annan ungdom. Sedan den 1 juli i år har regeringen ytterligare skärpt straffen för de allvarligaste narkotikabrotten. Som synnerligen grova brott kan numera bl.a. bedömas gärningar som innebär att narkotika i större omfattning har tillhandahållits ungdomar utan betalning eller om narkotika bjudits ut och sålts på en webbplats till en stor krets av okända köpare, och därmed gjorts lätt åtkomlig för bl.a. ungdomar. För det brottet är straffet fängelse i lägst sex och högst tio år.

Polismyndigheten arbetar bl.a. med riktad patrullering och spaningsinsatser mot försäljning och langning. Därutöver arbetar Polismyndigheten med synlighet på utsatta platser där nyrekryteringen är stor.

Utöver brottsbekämpning måste också de sociala och brottsförebyggande insatserna intensifieras.

Narkotikafrågan är högt prioriterad av regeringen och vi kan inte acceptera öppen försäljning av narkotika på gator och torg. Där bör råda nolltolerans.

Stockholm den 16 november 2016

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.