lagstiftning och rättegångar i Iran
Skriftlig fråga 1998/99:672 av Hagström, Ulla-Britt (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-05-27
- Anmäld
- 1999-06-01
- Besvarad
- 1999-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 maj
Delar av den iranska lagstiftningen är minst sagt kränkande mot människovärdet. I Iran är t.ex. giftermålsåldern nio år för flickor och femton år för pojkar. Vid en eventuell skilsmässa är mannen endast underhållsskyldig i tre månader. En man som finner sin kvinna med en annan man har rätt att döda båda. Vi vet dessutom att iranska regimkritiker som kritiserar regimen och lagarna kan utsättas för terror och mord.
Enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter skall alla ha rätt till en opartisk och offentlig rättegång. Pressen och allmänheten får endast utestängas från rättegången eller del därav då hänsyn till sedligheten, den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten i ett demokratiskt samhälle eller då hänsynen till parternas privatliv så kräver, eller i den mån domstolen så finner strängt nödvändigt, i fall då på grund av särskilda omständigheter offentlighet skulle skada rättvisans intresse.
Därför är det viktigt att nationer som Sverige verkar för att mordrättegångar i Iran verkligen är opartiska och offentliga. Sverige bör verka för att Iran följer internationella konventioner rörande offentliga rättegångar och mänskliga rättigheter.
Med stöd av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att Sverige skall kunna verka för att Iran följer internationella konventioner rörande offentliga rättegångar och mänskliga rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:672 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
Ulla-Britt Hagström har frågat mig vad regeringen vidtar för åtgärder för att förmå Iran att följa internationella konventioner om mänskliga rättigheter som inkluderar bestämmelser om offentliga rättegångar. Regeringen delar Ulla-Britt Hagströms uppfattning att frågan är central. Det är viktigt att såväl Sverige som EU och FN, intar en fast och konsekvent hållning gentemot Iran i denna typ av frågor.
Irans nuvarande president, Mohammad Khatami, har deklarerat att han avser söka stärka rättssäkerheten och möjligheterna till en fri debatt i Iran. Svenska regeringen välkomnar denna viljeyttring och hoppas att Khatami kommer att lyckas i denna föresats. Det kan konstateras att han hittills haft viss framgång i synnerhet vad avser mediernas möjligheter att debattera aktuella ämnen.
Iran har ratificerat konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och därmed förbundit sig att respektera ett antal rättigheter som hör till ett rättssamhälle. Vi får emellertid rapporter om att allvarliga brister förekommer i t.ex. rättsutövandet. I Sveriges bilaterala kontakter med iranska företrädare för vi kontinuerligt fram vikten av att Iran visar respekt för mänskliga rättigheter och att man lever upp till de normer som internationella konventioner föreskriver. Senast i samband med ett besök av Irans vicepresident, som ägde rum i förra veckan, underströk jag vikten av att öka respekten för mänskliga rättigheter i Iran.
I den politiska dialog som EU för med Iran utgör mänskliga rättigheter ett centralt tema. Mänskliga rättighetssituationen i Iran har exempelvis uppmärksammats i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, varvid en av EU framlagd resolution om Iran antogs. I resolutionen välkomnas regeringens åtaganden att skapa en rättsstat. Samtidigt uttrycks oro över fortsatt allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som t.ex. tortyr, amputationer, steningar och andra grymma straff. Det är angeläget att denna resolution följs upp inte minst genom att Irans regering åtlyder uppmaningen att samarbeta med FN:s särskilde representant för MR i Iran och ger denne möjlighet att besöka Iran för att på plats undersöka situationen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.