Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

lagreglering av musik- och kulturskolor

Skriftlig fråga 2003/04:1335 av Frans, Joe (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-06-11
Anmäld
2004-06-14
Besvarad
2004-06-16
Svar anmält
2004-06-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 juni

Fråga 2003/04:1335

 av Joe Frans (s) till utbildningsminister Thomas Östros om lagreglering av musik- och kulturskolor

Kommunala musik- och kulturskolor finns numera i nästan alla landets kommuner. Under åren 1998@2002 förstärktes deras verksamhet i kommunerna. Nu bryts denna utveckling. Nästan hälften får sänkta bidrag och ca 50 kommuner gör kraftiga besparingar. Enligt Kommunförbundets prognoser för de kommande tre åren kommer kommunerna att få allt svårare att få ekonomin att gå ihop. Därmed kommer den verksamhet som inte är lagstadgad att bli föremål för kraftiga neddragningar eller läggas ned.

Min fråga till statsrådet är:

Överväger statsrådet en lagreglering av den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1335 besvarad av

den 16 juni

Svar på fråga 2003/04:1335 om lagreglering av musik- och kulturskolor

Utbildningsminister Thomas Östros

Joe Frans har frågat mig om jag överväger en lagreglering av den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet.

Att utveckla elevernas förmåga till eget skapande är en viktig del av skolans uppdrag. Eleverna ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer, både de intellektuella, de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna ska uppmärksammas. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.

Regeringen har gjort en satsning på kultur i skolan under åren 1999@2001. Betoningen på regeringens insatser har legat på att kultur förstärker och stimulerar till lärandeprocesser och ger barn och elever tillfällen att utveckla nya sidor. Skolans arbete med kultur och kreativitet bör inte skiljas ut från den pedagogiska verksamheten i övrigt. En samverkan mellan vetenskapliga ämnen och estetiskt-praktiska ämnen skapar en skola som ställer mer relevanta frågor som unga människor är intresserade av.

Musik- och kulturskolorna har en central roll i arbetet med att utveckla elevernas olika uttrycksformer. Verksamheten har en bred inriktning mot musik, dans, drama, teater, bild, medier med mera. Antalet musik- och kulturskolor har i stort varit konstant de senaste fem åren, i år är antalet 282. Det är endast åtta kommuner som inte har en musik- eller kulturskola. Denna verksamhet når så många som 363 000 elever av den cirka en miljon elever som finns i grundskolan.

Musik- och kulturskolan är ett kommunalt åtagande och får inte några särskilda statliga bidrag. Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, som är den samordnade intresseorganisationen, har fått ekonomiska bidrag från både Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet under de senaste åren. Skolans uppdrag att utveckla elevernas förmåga till eget skapande är fastslaget i läroplanerna. Hur kommunerna fördelar sina ekonomiska resurser förändrar inte detta åliggande. Jag har därför inga planer på att lagreglera den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.