Lagrådet och sänkt reduktionsplikt

Skriftlig fråga 2023/24:132 av Rickard Nordin (C)

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Nyligen avslutades remisstiden för synpunkter på regeringens förslag till sänkt reduktionsplikt. Många inlagor var kritiska mot den ryckighet i industri- och näringslivspolitiken som förslaget kommer att innebära. Det handlar om en syn på bristande förutsägbarhet för företagen som det med lätthet går att ställa sig bakom.

Politiken för att ställa om till en fullt ut hållbar ekonomi behöver av uppenbara skäl vara långsiktig. En ny mandatperiod kan inte varje gång innebära lappkast kring näringslivets villkor och förutsättningar att vara en del av den gröna omställningen av det svenska samhället.

Regelrådet understryker i sitt yttrande över reduktionspliktsförslaget att konsekvenserna för näringslivet är otillräckligt analyserade, särskilt gällande de inhemska företagen inom livsmedelproduktion och producenterna av mer hållbara drivmedel.

Utöver att förslaget förväntas påverka viktiga delar av näringslivet i betydande omfattning medför regeringens förslag även oundvikligen ökande utsläpp från transportsektorn. Riksdagen har fastställt att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter (utom inrikes flyg) ska minska med minst 70 procent senast till år 2030.

Klimatlagen (2017:720) slår fast att regeringen i sitt klimatpolitiska arbete ska utgå från de mål som riksdagen fastslagit i det klimatpolitiska ramverket. Etappmålet att minska transporternas utsläpp av växthusgaser med 70 procent till år 2030 är avgörande för att nå samtliga Sveriges klimatmål och åtaganden. Etappmålet ingår också i Sveriges miljömål som beslutades år 1999 och är vägledande för 26 myndigheter och ett stort antal andra aktörer – inte minst inom näringslivet. Det är inte upp till regeringen att ensidigt frångå miljömålen, det klimatpolitiska ramverket eller Sveriges EU-åtaganden. Det går därmed att argumentera för att regeringens förslag på sänkt reduktionsplikt bryter mot klimatlagen.

Långsiktigheten i klimatpolitiken är avgörande för det faktiska utfallet räknat i svenska utsläpp. Långsiktigheten i klimatpolitiken är dessutom ofrånkomligen en avgörande komponent för att etablera förutsägbara villkor och regler för näringslivet att grunda sina investerings- och inriktningsbeslut på.

Med så stora förändringar borde Lagrådet ha fått chansen att granska regeringens förslag då det kan bryta mot lagarna som nämnts ovan.

Därför är min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch:

Varför lät inte ministern och regeringen Lagrådet yttra sig över förslaget kring sänkt reduktionsplikt?