Läget för Kriminalvården ur ett brottsofferperspektiv
Skriftlig fråga 2022/23:162 av Sanna Backeskog (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-13
- Överlämnad
- 2022-12-13
- Anmäld
- 2022-12-14
- Svarsdatum
- 2022-12-21
- Besvarad
- 2022-12-21
- Sista svarsdatum
- 2022-12-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Under året har det rapporterats om köer till svenska fängelser, och nu har Kriminalvården behövt ändra riktlinjerna angående tiden mellan dom och straffverkställighet från 75 till 100 dagar. Kriminalvården har tillskjutits ökade resurser, under flera år, och bygger ut verksamheten i hög takt. Men trots det och till följd av att en rad straff har skärpts den gångna mandatperioden är läget för Kriminalvården ansträngt. Överbeläggningar innebär ökad risk för incidenter och sämre arbetsmiljömiljö för Kriminalvårdens anställda. Av allt att döma utifrån Tidöavtalet och regeringsförklaringen kommer läget för Kriminalvården att gå från ansträngt till akut, och köerna för att kunna verkställa dom kan antas bli alltför långa.
Ur brottsoffrets perspektiv är detta såklart mycket oroande. För den som har blivit utsatt för våld och i många fall lever under hot är förövarens fängelsestraff en chans att i trygghet kunna få återhämtning och rehabilitering. Forskning visar att kvinnor som levt med en mans våld och utvecklat PTSD får oerhört svårt att tillgodose sig behandling så länge hon riskerar att stöta på förövaren i sin vardag.
Med anledning av detta är min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer följande:
Vad ämnar ministern göra för att säkerställa minskade köer inom Kriminalvården så att brottsoffrets rättigheter att känna sig trygg och kunna tillgodogöra sig rehabilitering kan tillgodoses?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:162 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:162 av Sanna Backeskog (S)
Läget för Kriminalvården ur ett brottsofferperspektiv
Sanna Backeskog har frågat mig vad jag ämnar göra för att säkerställa minskade köer inom Kriminalvården så att brottsoffrets rättigheter att känna sig trygg och kunna tillgodogöra sig rehabilitering kan tillgodoses.
Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Målet är bland annat att öka tryggheten i vårt samhälle och att straffen ska bli mer rättvisa. Fokus skiftas från gärningsmannen till brottsoffret och samhällsskydd.
Beläggningen i våra häkten och anstalter är redan nu hög och Kriminalvården behöver kraftigt byggas ut. Det är därför angeläget att den kapacitetsutökning som påbörjats av myndigheten kan fortsätta parallellt med att säkerheten och verksamheten upprätthålls. I syfte att ge myndigheten förutsättningar för detta föreslår regeringen i budgetpropositionen ökade medel till Kriminalvården i enlighet med myndighetens äskande. Regeringen avser även att utreda möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands och åtgärder för att möjliggöra fler överföringar av straffverkställighet ska ses över.
Regeringen har sedan den tillträdde redan beviljat nio framställningar från Kriminalvården om att ingå hyresavtal för ca 400 nya platser som avses att tas i bruk under senast 2023.
Av Tidöavtalet framgår att Kriminalvården ska ges i uppdrag att beräkna hur många nya fasta anstalts- och häktesplatser som måste byggas för att regeringens förslag ska kunna genomföras samt att konstandseffektiviseringar måste prioriteras i samband med detta. I enlighet med Tidöavtalet kommer regeringen även att verka för ökade insatser för att brottsoffer och potentiella brottsoffer ska ha full kännedom om sina rättigheter och om möjligheter till hjälp och stöd. Riktade insatser ska ske till personer i särskilt utsatt situation, såsom barn och unga, äldre samt personer utsatta för hedersrelaterat förtryck.
Stockholm den 21 december 2022
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

