"Lagenligt våld" i Iran
Skriftlig fråga 1999/2000:955 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-17
- Anmäld
- 2000-05-23
- Besvarad
- 2000-05-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 maj
Fråga 1999/2000:955
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om "lagenligt våld" i IranI Iran var det nyligen parlamentsval. Valet blev ett svidande nederlag för de konservativa krafterna. I sin bitterhet över sin förlust har de nu försökt att slå tillbaka. Väktarrådet vill inte erkänna valresultatet i flera städer. De har tagit vissa händelser vid en konferens i Berlin som förevändning för att gå till angrepp mot reformvännerna. Yttrandefriheten har kränkts genom att 16 stora tidningar stängts. Många av reformvännernas ledande personligheter har fängslats @ bl.a. två ledande kvinnor inom den iranska kvinnorörelsen, Mehrangiz Kar och Shahla Lahiji. Likaså har journalisten Akbar Gandji (som har hjärtproblem) fängslats. Den andlige ledaren har uttalat att "lagenligt våld" får användas mot de fängslade. Sverige deltar i den kritiska dialogen med Iran. I riksdagen har en hårdare ton samt punktsanktioner som del i denna dialog diskuterats. Det som hänt under senare tid torde aktualisera dessa idéer på nytt.
Vilka åtgärder är utrikesministern beredd att vidta för att skärpa tonen mot den iranska regimen när det gäller dess rättsövergrepp, dess inskränkningar i yttrandefriheten och brott mot mänskliga rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:955 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 25 maj
Svar på fråga 1999/2000:955 om "lagenligt" våld i Iran
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att skärpa tonen mot den iranska regimen beträffande rättsövergrepp, inskränkningar i yttrandefriheten och brott mot mänskliga rättigheter.
Den svenska regeringen följer utvecklingen i Iran mycket noga. I årets utrikesdeklaration uppmärksammades situationen i landet. Oron över fortsatta MR-brott är stor. Arresteringar av reformförespråkare, den skärpta presslagstiftningen och stängningar av ett stort antal tidningar utgör allvarliga försämringar av MR-läget.
Sverige för en ständig dialog med iranska företrädare om MR-läget i landet genom våra diplomatiska kontakter.
Sverige deltar också tillsammans med EU i en kontinuerlig dialog med Iran om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Den 18 april 2000 antog FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna en resolution, framlagd av EU, om situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran.
I resolutionen noteras framsteg på specifika punkter liksom den stora potential som finns för genomgripande förändringar. Samtidigt uttrycker dock resolutionen oro över problemen på MR-området och uppmärksammar dödsstraff, tortyr, inhuman och förnedrande bestraffning och brist på respekt för internationella normer i rättsutövningen. Vidare framhålls diskriminering av religiösa minoriteter och den fortsatta negativa särbehandlingen av kvinnor.
I resolutionen framhålls även en oro över att FN:s specialrapportör Maurice Copithorne fortfarande inte har inbjudits till Iran.
Sverige stöder en fortsatt dialog med Iran om MR-frågor. Dialog, till skillnad från isolering, ger oss möjlighet att påverka och kritisera. Den svenska regeringen kommer därför aktivt och engagerat, på bilateral nivå, genom EU och genom FN, att fortsätta påverka Iran i syfte att förbättra MR-situationen i landet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.