Lag mot omvändelseförsök i Sverige
Skriftlig fråga 2024/25:146 av Ulrika Westerlund (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-07
- Överlämnad
- 2024-10-07
- Anmäld
- 2024-10-15
- Svarsdatum
- 2024-10-16
- Besvarad
- 2024-10-16
- Sista svarsdatum
- 2024-10-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Under de senaste åren har problemet med omvändelseförsök av hbtqi-personer uppmärksammats allt mer, och bland riksdagens partier råder närmast total samsyn kring vikten av att få på plats ett förbud. I Tidöavtalet från hösten 2022 nämns förbud mot omvändelseförsök som något som regeringen och samarbetspartiet kommit överens om att genomföra.
Redan 2020 fick också Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag av den dåvarande regeringen att utreda förekomsten av omvändelseförsök i Sverige. MUCF kunde sedan i sin rapport 2022 konstatera att omvändelseförsök är något som förekommer i inte obetydlig omfattning. 2022 fick också en redan arbetande utredning i uppdrag att utreda vilket straffansvar som i dag finns när det gäller så kallade omvändelseförsök av hbtq-personer samt om det straffrättsliga skyddet borde förstärkas.
Utredningen presenterades sommaren 2023 och föreslog då att inte kriminalisera omvändelseförsök, bland annat eftersom utredningen menade att de allvarligaste förekommande påverkansmedlen redan utgör brott.
Utredningens förslag möttes av stark kritik av flera organisationer inom hbtqi-rörelsen, bland andra RFSL ungdom som i en rapport sommaren 2024 pekade på vikten av att en lagstiftning kommer på plats.
Det är klarlagt att omvändelseförsök är skadligt såväl för den som utsätts som för hbtqi-personer som grupp och kan leda till bland annat stigmatisering, psykisk ohälsa och självmordsförsök – även om det inte är de redan kriminaliserade metoderna som används. Personer som utsatts för omvändelseförsök i Sverige har bland annat berättat om total social utfrysning ur ett (ofta religiöst) sammanhang som varit personens hela värld, ständiga verbala påtryckningar om förändring och andra handlingar som syftar till att skapa skam och skuld och försök till omvändelse. Detta är oacceptabelt, och det är dessutom sannolikt att omvändelseförsök kan ta sin början med denna typ av företeelser och sedan gå vidare till grövre handlingar.
I Norge trädde en lag som förbjuder omvändelseförsök i kraft vid årsskiftet. Förbudet är definierat på följande sätt: "den som krenker en annen ved å anvende psykoterapeutisk, medisinsk, alternativmedisinsk eller religiøst baserte metoder eller lignende systematiske fremgangsmåter i den hensikt å påvirke vedkommende til å endre, fornekte eller undertrykke sin seksuelle orientering eller kjønnsidentitet.”
Högsta straffsats är 3 år. Om handlingarna riktar sig mot någon under 18 år räcker det med att utsätta ett barn för metoderna, alltså utan att någon kränkning kan ledas i bevisning. Det finns också ett brott benämnt grov konverteringsterapi, som kan ge 6 års fängelse. Vidare är marknadsföring av konverteringsterapi också förbjuden, vilket kan ge 6 månaders fängelse. Norge har valt att inte göra några undantag för om en vuxen person samtyckt till omvändelse ("konverteringsterapi").
Ett förbud av omvändelseförsök skulle vara en lagstiftning med en normerande effekt, och jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer följande:
Hur ser tidsplanen ut för att få på plats en lagstiftning också i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:146 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:146 Lag mot omvändelseförsök i Sverige
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:146 av Ulrika Westerlund (MP)
Lag mot omvändelseförsök i Sverige
Ulrika Westerlund har frågat mig hur tidsplanen ser ut för att få en lagstiftning mot omvändelseförsök på plats i Sverige.
Sverige ska vara ett land där alla har rätt att vara den man är och älska den man vill – ett land där alla kan leva sitt liv i frihet och trygghet oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Alla ska känna sig trygga att vara sig själva utan att riskera våld, trakasserier eller diskriminering. Men så ser inte verkligheten ut. Än i dag begränsar hot, hat, våld och trakasserier hbtqi‑personers möjligheter att fullt ut leva fritt och öppet i vårt samhälle. Detta kan vi aldrig acceptera.
Ingen människa ska tvingas förändra, dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller från att uttrycka kön på det sätt personen själv vill. Ett sådant handlande kan träffas av flera olika brottsrubriceringar, som grov fridskränkning, misshandel eller olaga tvång.
För mig och den här regeringen är det av yttersta vikt att hbtqi-personer får det stöd och det skydd de behöver. Jämställdhetsmyndigheten har därför fått i uppdrag att kartlägga hbtqi‑personers utsatthet och risk för våld i nära relationer samt att föreslå konkreta insatser riktade till såväl målgruppen som berörda yrkesgrupper. Regeringen har även gett Nationellt centrum för kvinnofrid ett särskilt uppdrag att driva en stödtelefon för transpersoner och icke-binära personer som utsätts för våld. Vid sidan av detta pågår även ett arbete med att ta fram en ny och uppdaterad handlingsplan för hbtqi‑personers lika rättigheter och möjligheter, som ska gälla för 2024–2027.
Hbtqi-personer är särskilt utsatta i hederssammanhang. När det gäller att skärpa samhällets reaktioner mot dem som utövar hedersrelaterat våld och förtryck har regeringen vidtagit flera åtgärder. I januari gav vi en särskild utredare i uppdrag att se över ett antal straff- och civilrättsliga frågor i syfte att skärpa synen på hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat genom att ta ställning till om straffskalorna för vissa hedersrelaterade brott bör skärpas. Sedan den 1 juni finns en ny bestämmelse om utvidgat utreseförbud för barn som syftar till att skydda barn från att föras utomlands mot sin vilja och där fara illa, bland annat genom att utsättas för omvändelseförsök. Regeringen har också förstärkt det våldsförebyggande arbetet genom en permanent förstärkning på 50 miljoner kronor årligen för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Den utredning som Ulrika Westerlund hänvisar till hade i uppdrag att analysera vilket straffansvar som i dag finns när det gäller omvändelseförsök och ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör förstärkas. Utredningen gjorde utifrån sina iakttagelser bedömningen att det inte bör införas en särskild reglering som kriminaliserar omvändelseförsök och lämnar inte något sådant förslag. Frågan om hur vi på ett effektivt och ändamålsenligt sätt kan motverka omvändelseförsök är för närvarande föremål för analys.
Stockholm den 16 oktober 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

