Kvinnors ställning i det iranska rättssystemet
Skriftlig fråga 2014/15:116 av Amineh Kakabaveh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-12-01
- Överlämnad
- 2014-12-01
- Anmäld
- 2014-12-02
- Svarsdatum
- 2014-12-10
- Sista svarsdatum
- 2014-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Onsdagen den 26 november blev Manijeh Sadeghi bortförd av den iranska säkerhetstjänsten. Över tio civilklädda poliser bröt sig in och grep henne samtidigt som de passade på att förstöra hennes hem. Säkerhetstjänsten tog med sig hennes mobil och dator. Detta är inte första gången Manijeh Sadeghi och hennes familj fått utstå våld och skräck i hemmet. Hennes fyra barn, som var i hemmet under händelsen, har – allvarligt chockade av händelsen – berättat hur polisen brutalt fört bort deras mamma i deras närvaro utan att säga vart de skulle föra henne.
Anledningen till det våldsamma gripandet är Manijeh Sadeghis engagemang i arbetarrörelsen, särskilt vad det gäller barns och kvinnors rätt i samhället. De iranska fängelserna behandlar såväl misstänkta som dömda brutalt. De inspärrade utsätts dagligen för tortyr av olika slag. När människor släpps ur fängelserna är många skadade för livet. Någon information om vart Manijeh förts eller om hur hon mår har inte lämnats av säkerhetstjänsten, som kidnappat henne. Den iranska säkerhetstjänsten bedriver, som i fallet Manijeh, inte bara terror mot sina tortyroffer; tystnaden används också för att terrorisera de fängslades och tortyroffrens familj och vänner.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta i syfte att stärka kvinnors allmänt rättslösa ställning i det iranska rättssystemet och i fängelserna?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:116 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:116 av Amineh Kakabaveh (V) Kvinnors ställning i det iranska rättssystemet
Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att stärka kvinnors allmänt rättslösa ställning i det iranska rättssystemet och i fängelserna.
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran är svår överlag – även för män – men på flera områden särskilt besvärlig för kvinnor. Den systematiska diskrimineringen av kvinnor och flickor i Iran i rättslig bemärkelse och i praktiken är utbredd. Rättsligt kommer det tydligast
till uttryck inom familjerätten och civilrätten där kvinnor på många områden har sämre rättigheter än män. Konstitutionen tolkas på ett sätt som ofta förhindrar kvinnor att utses till höga ämbeten inom stat och rättsväsende. Inom straffrätten finns grundläggande olikheter som
sätter kvinnor i ett sämre läge. Som Amineh Kakabavehs exempel visar
är situationen ofta särskilt svår för kvinnor som verkar för att förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna. Behandlingen av kvinnliga MR-försvarare av rättsvårdande myndigheter och i fängelser är notorisk. Men myndigheterna hittar också andra sätt att trakassera kvinnliga MR-försvarare genom yrkes- och reseförbud och olika former av övervakning.
Detta trots att Iran är ett land som gjort relativt stora framsteg vad avser kvinnors utbildning och hälsa och där betydande delar av allmänhetens syn på kvinnors roll i samhället är förhållandevis liberal. Vissa åtgärder har också vidtagits för att sätta fokus på kvinnors rättigheter; man har utsett rådgivare för kvinnors rättigheter i samtliga ministerier och kvinnliga rådgivare i familjedomstolarna m.m. President Rouhani gick
till val på att bl.a. förbättra situationen för kvinnor. Tyvärr görs bedömningen att situationen inte har förbättrats under Rouhanis tid
vid makten. Iran är ett av de få länderna i världen som ännu inte tillträtt FN:s konvention om avskaffande av all sorts diskriminering av kvinnor (CEDAW).
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran, och då särskilt frågor rörande kvinnor och flickors rättigheter, är något som Sverige löpande tar upp i möten med iranska företrädare. Sverige driver och stödjer initiativ i FN som syftar till att sätta ljus på och om möjligt förbättra situationen för kvinnor. Den särskilde rapportören för MR-situationen i Iran, som Sverige stödjer, har särskilt fokuserat på kvinnors rättigheter, något jag fick möjlighet att diskutera med rapportören vid hans besök i Sverige i slutet på november. Ojämlikhet mellan könen och våld mot kvinnor är ett återkommande tema i den resolution rörande mänskliga rättigheter i Iran som årligen antas i FN:s generalförsamling, och som Sverige stödjer. I EU tar Sverige initiativ till uttalanden och demarscher till stöd för kvinnor som utsätts för MR-kränkningar.
Sverige kommer fortsatt prioritera kvinnors rättigheter i arbetet med att försöka påverka och förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran.
Stockholm den 10 december 2014
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.