kvinnors skyddsbehov i asylprocessen
Skriftlig fråga 2004/05:928 av Brodén, Anita (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-02-10
- Inlämnad
- 2005-02-10
- Besvarad
- 2005-02-16
- Svar anmält
- 2005-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:928
av Anita Brodén (fp) till statsrådet Barbro Holmberg om kvinnors skyddsbehov i asylprocessenI Genèvekonventionen anges att en flykting är en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning. Utöver detta flyktingskap finns i utlänningslagen en ytterligare skyddsform som ger personer rätt till uppehållstillstånd om de känner en välgrundad fruktan för förnedrande behandling eller bestraffning.
Utrikesministern uttalar i sitt utrikespolitiska anförande i kammaren den 9 februari 2005 att rättssäkerheten i asylprocessen ska stärkas.
Det finns fall där svenska myndigheter utvisat en iransk kvinna för att hon i hemlandet ska ansöka om asyl på anhörigbasis trots att kvinnan upplever en stor fruktan för förnedring och bestraffning.
Enligt iransk lag riskerar en kvinna som lever i ett nytt förhållande, där maken vägrat bifalla skilsmässa, bestraffning. Säkerhetsläget är mycket osäkert för en asylsökande kvinna att återvända till Iran för att från hemlandet ansöka om asyl.
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att en mer generös inställning ska råda för kvinnors ansökningar om asyl från Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:928 besvarad av Barbro Holmberg
den 16 februari
Svar på fråga 2004/05:928 om kvinnors skyddsbehov i asylprocessen
Statsrådet Barbro Holmberg
Anita Brodén har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att en mer generös inställning ska råda för kvinnors ansökningar om asyl från Sverige.
Regeringen har sedan länge uppmärksammat de särskilda skyddsbehov som kvinnor kan ha i asylprocessen. I mitt svar på riksdagsfråga 2004/05:484 av Tina Acketoft om kvinnors särskilda behov av asyl gav jag flera exempel på hur kvinnors särskilda behov av skydd i hög grad beaktas i den svenska asylprocessen. Jag nämnde där bland annat att en särskild skyddsgrund infördes i utlänningslagen 1997 som ger asylsökande möjlighet att stanna i Sverige om de känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön och sexuell läggning samt att en utredning på regeringens uppdrag föreslagit författningsändringar som är nödvändiga för att dessa personer ska kunna betraktas som flyktingar.
Anita Brodén hänvisar även till ett enskilt ärende där en iransk kvinna som lever i ett nytt förhållande i Sverige uppges riskera bestraffning om hon återvänder till Iran.
Utlänningsmyndigheterna handlägger helt självständigt enskilda ärenden. Jag får enligt grundlagen inte besluta eller på annat sätt försöka påverka hur en myndighet ska hantera ett enskilt ärende såvida myndigheterna inte överlämnat det till regeringen. Jag vill dock kort informera om den lagstiftning som gäller.
I utlänningslagen finns det dels bestämmelser om anhöriginvandring dels bestämmelser om asyl och övriga skyddsgrunder. När det gäller anhöriginvandring måste den som vill bosätta sig tillsammans med en nära anhörig i Sverige ha ordnat ett uppehållstillstånd före inresan. Kravet på uppehållstillstånd före inresa gäller naturligt nog inte flyktingar och andra skyddsbehövande. Alla personer som söker asyl i Sverige och som är i behov av skydd har rätt att få stanna här.
I det ärende som Anita Brodén hänvisar till har myndigheterna gjort bedömningen att det inte finns något skyddsbehov. Vad sedan gäller frågan om bosättning i Sverige på grund av anknytning hit ska, som nämnts ett uppehållstillstånd vara ordnat före inresan.
En person som fått avslag på sin asylansökan och samtidigt åberopat anknytning hit genom en nära anhörig, måste således återvända hem för att därifrån ordna uppehållstillstånd vid en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat. Principen om att uppehållstillstånd ska vara ordnat före inresan är dock inte undantagslös. Avsteg kan göras om en person har stark anknytning till en i Sverige bosatt person och det inte skäligen kan krävas att personen återvänder till ett annat land för att ge in ansökan där (2 kap. 5 § tredje stycket UtlL.).
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.