kvinnors situation
Skriftlig fråga 1999/2000:197 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-11
- Anmäld
- 1999-11-16
- Besvarad
- 1999-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:197
av Margareta Viklund (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om kvinnors situationKvinnor över hela världen är på många olika sätt utsatta för könsdiskriminering. Behandlingen av flickor/kvinnor i exempelvis Indien, Kina och många andra av världens länder kan ofta anses vara grova brott mot mänskliga rättigheter och jämställdhet.
För att lyfta fram något kan nämnas att indiska läkare i ett TT@Reuter-meddelande den 5 augusti 1999 anger att det är svårt att beräkna hur många flickfoster som dödas varje år i Indien då de flesta fallen aldrig rapporteras till myndigheterna. Men under det senaste århundradet har antalet födda flickor minskat stadigt jämfört med antalet pojkar. Flera indiska delstater har därför förbjudit läkare att avslöja fostrets kön.
Min fråga till biståndsministern är:
På vad sätt uppmärksammar den svenska regeringen, i bl.a. det multi- och bilaterala biståndsarbetet och i andra internationella sammanhang, kvinnans/flickans situation i Indien och Kina?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:197 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 18 november
Svar på fråga 1999/2000:197 om kvinnors situation
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Margareta Viklund har ställt en fråga till mig om kvinnors situation och på vilket sätt den svenska regeringen i bl.a. multi- och bilateralt biståndsarbete och i andra internationella sammanhang uppmärksammar kvinnors och flickors villkor i Indien och Kina.
Jämställdhet är både ett viktigt mål i sig och en förutsättning för att bekämpa fattigdom, stärka demokrati, öka respekten för allas mänskliga rättigheter och för att motverka det övervåld mot kvinnor och flickor som Margareta Viklund tar upp i sin fråga, som i grunden bottnar i föreställningar om mäns överhöghet och kvinnors underordning.
FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 blev en startpunkt för ett intensifierat arbete med jämställdhet genom FN, de internationella utvecklingsbankerna och EU liksom i det bilaterala biståndet. Sverige har varit pådrivande i detta arbete som syftar till att få såväl enskilda länder som multilaterala aktörer att leva upp till de åtaganden som gjordes i Peking och motverka all slags diskriminering av kvinnor och flickor. Sverige var t.ex. initiativtagare till beslutet att Världsbankens mjuka långivning (genom IDA) framgent ska präglas av ett tydligt jämställdhetsperspektiv och till att en hög tjänst inrättats inom FN för aktivt och samordnat jämställdhetsarbete. Sverige har också lämnat extra bidrag för strategiskt arbete med jämställdhet bl.a. till FN-sekretariatet centralt, till FN:s kvinnofond (Unifem), till WHO, FN:s MR-center, FN:s befolkningsprogram (UNFPA) och den asiatiska utvecklingsbanken.
I EU-arbetet prioriterar Sverige jämställdhet och verkar aktivt för att kommissionen ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i allt bistånd, bl.a. i landstrategiarbetet. Sida har antagit ett ambitiöst handlingsprogram för jämställdhet och har bl.a. stött insatser för att minska våldet mot kvinnor och på att involvera män i sådana satsningar. Både UD och Sida har genom kurser, strategier och handlingsplaner förstärkt sin jämställdhetskompetens.
Bilateralt är det angeläget att ta upp jämställdhet i dialogen med enskilda samarbetsländer. Vad gäller Indien så har Sverige under många år haft biståndsprojekt som varit inriktade på att förstärka kvinnors och flickors situation. Detta gäller inom områden som t.ex. utbildning och hälsovård. Konkreta projekt pågår också för att förhindra våld mot kvinnor och öka medvetenheten om kvinnors rättigheter inom det indiska rättsväsendet, t.ex. inom poliskåren. Insatser görs också för att i samverkan med lokala krafter på bynivå stärka kvinnors ekonomiska och sociala ställning.
Efter de indiska kärnvapenproven i maj 1998 sade Sverige upp det treåriga samarbetsavtalet och det fortsatta utvecklingssamarbetet med Indien är för närvarande under övervägande. Regeringen avser dock att även fortsättningsvis stödja kvinnors och flickors möjligheter till utbildning och hälsovård, och genomföra insatser för att öka medvetenheten i det indiska samhället om kvinnors rättigheter.
Jämställdhet är också ett centralt område i biståndssamarbetet med Kina. Ett flertal samarbetsprojekt pågår som syftar till att ta fram kunskap om åtgärder som kan förbättra kvinnors sociala situation och psykiska hälsa och öka jämställdheten i Kina. Som exempel kan nämnas att Sverige finansierar studier om bl.a. orsakerna till den höga självmordsfrekvensen bland kvinnor i Kina och om arbetslösheten bland kvinnor och dess sociala konsekvenser i ett antal kinesiska städer. Studierna ska ge rekommendationer för policybeslut och genomförs i samarbete med kinesiska institutioner. Sverige bistår även Kina i ett projekt för att ta fram statistik på området jämställdhet och medverkar i olika projekt för att motverka våld mot kvinnor. Ett annat exempel är de kurser i mänskliga rättigheter som getts från Raoul Wallenberginstitutet för bl.a. den kinesiska familjeplaneringskommissionen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.