Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kvinnors säkerhet

Skriftlig fråga 2000/01:1608 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-08-21
Besvarad
2001-09-04
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 augusti

Fråga 2000/01:1608

 av Ulla Hoffmann (v) till justitieminister Thomas Bodström om kvinnors säkerhet

I Norrköping har en grupp män från Iran bildat ett nätverk i protest mot iranska kvinnors frigörelse i Sverige. Dessa som kallar sig Manliga Skräcknätverket har i en aktion gått ut med ett flygblad på persiska över hela Norrköping. 16 iranska kvinnor, alla aktiva i Iranska kvinnoföreningen, benämns i flygbladet som horor och prostituerade.

Upphovsmännen till flygbladet står för en fundamentalistisk kvinnosyn. Männen hotas av kvinnornas samhällsengagemang, och det faktum att kvinnorna tar plats i det offentliga rummet. De reagerar genom att anklaga de 16 kvinnorna för något som är ett brott i Iran och som straffas med fängelse eller döden.

Syftet med flygbladet är med största sannolikhet att skrämma iranska kvinnor i Sverige, ett syfte som i viss mån uppnåtts @ kvinnorna har enligt uppgift börjat klä sig i mer täckande kläder. För de namngivna iranska kvinnorna innebär flygbladet i realiteten en stor fara. Flygbladets innehåll visar på risken att kvinnorna kan komma att misshandlas eller på annat sätt trakasseras när de hävdar sin rätt till frigörelse. Till detta kan läggas att flygbladet även får konsekvenser utanför Sverige. De namngivna kvinnorna kan aldrig åka till Iran, eftersom de där riskerar att gripas och dömas till döden. Jag är övertygad om att statsrådet delar min oro för vad som kan hända dessa kvinnor.

Jag skulle vilja veta vilka åtgärder statsrådet har för avsikt att vidta för att kvinnors säkerhet ska vara garanterad i liknande fall som beskrivits ovan.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1608 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 4 september

Svar på fråga 2000/01:1608 om kvinnors säkerhet

Justitieminister Thomas Bodström

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att kvinnors säkerhet ska vara garanterad i liknande fall som det i Norrköping där en grupp män publicerade flygblad i vilket 16 namngivna iranska kvinnor bl.a. utpekas som prostituerade.

Enligt Ulla Hoffmann innebär flygbladet stor fara för de namngivna kvinnorna. Hon menar att flygbladets innehåll visar på risken att kvinnorna kan komma att misshandlas eller på annat sätt trakasseras när de hävdar sin rätt till frigörelse.

Att förebygga våld och hot mot kvinnor samt att ge kvinnor som utsatts för våld ett bättre bemötande är frågor som har hög prioritet för regeringen. Inom ramen för kvinnofridsreformen gavs 1997 flera myndigheter inom rättsväsendet och andra berörda myndigheter i uppdrag att vidta olika åtgärder för att förstärka kvinnofriden. Under 1998 beslutades om ny och skärpt lagstiftning.

För att de beslutade åtgärderna ska få genomslag krävs ett långsiktigt och metodiskt arbete, byggt på kunskap. De redovisningar av myndighetsuppdragen som lämnas till regeringen används av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet som underlag i det fortsatta arbetet.

Inom rättsväsendet bedrivs arbete med att skydda hotade personer. En hotad kvinna kan erbjudas sekretesskydd i olika former. Polisen kan även erbjuda olika former av personskydd. Utifrån en risk- och hotbildsbedömning kan t.ex. trygghetspaket lämnas ut.

I syfte att bl.a. samordna den skyddande verksamhet som bedrivs i dag uppdrog regeringen i november 1999 åt Rikspolisstyrelsen att utarbeta ett förslag till nationellt handlingsprogram för skydd av bevispersoner. Uppdraget redovisades i december 2000. Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare för att @ med utgångspunkt i Rikspolisstyrelsens förslag @ utveckla handlingsprogrammet och föreslå nödvändig lagstiftning.

I maj 2000 beslutade regeringen att inrätta Nationellt råd för kvinnofrid. Rådet ska vara ett forum där regeringen kan utbyta erfarenheter och idéer med företrädare för organisationer och forskare som engagerar sig i frågor som rör mäns våld mot kvinnor. Rådet ska också uppmärksamma områden som behöver åtgärdas såsom lokala kvinnojourers arbete och deras verksamhetsvillkor, insatser för män som misshandlar kvinnor och våld mot kvinnor med invandrarbakgrund. Rådet ska också synliggöra forskning på området.

Arbetet med att förbättra skyddet för utsatta kvinnor kan vidareutvecklas och förbättras ytterligare. Det gäller både den rent brottsbekämpande och skyddande verksamheten men också den del som handlar om att förändra attityder. Jag kommer att noga följa den fortsatta utvecklingen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.