kvinnors asylskäl
Skriftlig fråga 2004/05:669 av Qarlsson, Annika (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-12-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2005-01-07
- Besvarad
- 2005-01-12
- Svar anmält
- 2005-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:669
av Annika Qarlsson (c) till statsrådet Barbro Holmberg om kvinnors asylskälEn iranska dömd till döden för otrohet hotas nu av stening eller hängning i Iran. Dödsdomen är godkänd av Högsta domstolen. Detta är den senaste av många dödsdomar fällda av Irans djupt religiösa rättsväsende mot kvinnor för sexuellt umgänge. Sexuellt umgänge som leder till döden kan vara att ha blivit våldtagen, såld för sexuella ändamål, så kallad trafficking, förälskad i "fel pojke" eller oförstånd på grund av efterblivenhet med mera.
En kvinna, som nu lever gömd här i Sverige, är gift med en svensk man trots att hennes iranske man inte gått med på skilsmässa. Hon lämnade sin man och sitt land efter att i flera år blivit misshandlad både fysiskt och psykiskt. Enligt hemlandet Irans lagar har hon begått några av de svåraste brotten, hon har haft sex utanför äktenskapet och hon har begått bigami.
Hon har av Sverige fått besked att det saknas humanitära skäl eller flyktingskäl för att få stanna. Möjligen kan hon åberopa anhöriganknytning för att få asyl. Men då måste hon åka hem och söka från Iran. Migrationsverket hänvisar till att våld mot kvinnor är ett brott och straffbart i Iran, och hävdar att kvinnor kan söka skydd hos myndigheter eller frivilligorganisationer. Att hon riskerar dödsstraff är uppenbarligen inte skäl nog trots att den som riskerar dödsstraff eller tortyr eller som blir förföljd bland annat på grund av sitt kön, har rätt att få asyl i Sverige.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att garantera att Sverige tar hänsyn till kvinnors asylskäl?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:669 besvarad av Barbro Holmberg
Svar på fråga 2004/05:669 om kvinnors asylskäl
Statsrådet Barbro Holmberg
Annika Qarlsson har frågat mig vad jag avser att göra för att garantera att Sverige tar hänsyn till kvinnors asylskäl.
Frågeställaren illustrerar sin fråga med ett enskilt fall. Jag vill framhålla att jag som minister inte kan ingripa i enskilda ärenden annat än om utlänningsmyndigheterna överlämnar ett ärende till regeringen.
I 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning anges att en flykting är en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning. Denna definition återfinns också i den svenska utlänningslagen. Enligt utlänningslagen har en flykting som söker asyl i Sverige rätt till uppehållstillstånd. Utöver flyktingskapet finns i utlänningslagen en ytterligare skyddsform, skyddsbehövande i övrigt, som ger personer rätt till uppehållstillstånd bland annat om de känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff eller för att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller om de känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sitt kön eller sin sexuella läggning.
Det är Migrationsverkets och Utlänningsnämndens uppgift att göra bedömningen av den enskildes behov av skydd. Myndigheterna gör denna bedömning i enlighet med de regler som jag redogjort för ovan. Det är också myndigheterna som har tillgång till den enskildes uppgifter om de omständigheter som har betydelse för bedömningen. Migrationsverket och Utlänningsnämnden har också tillgång till en omfattande rapportering om förhållandena i de asylsökandes hemländer.
Kvinnors särskilt utsatta situation i asylprocessen har sedan länge uppmärksammats av regeringen. Den nämnda bestämmelsen om skydd från förföljelse på grund av kön infördes 1997. En utredning (SOU 2004:31) har på regeringens uppdrag i mars i år föreslagit författningsändringar som är nödvändiga för att personer som känner välgrundad fruktan bland annat på grund av sitt kön ska kunna betraktas som flyktingar enligt Genèvekonventionen. Utredningens betänkande bereds för närvarande i Regeringskansliet.
För att ytterligare öka medvetandet om den speciella problematik som kvinnor kan ha i asylprocessen har Migrationsverket på regeringens uppdrag utarbetat riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov, som ett komplement till övriga regler och styrinstrument. Verket redovisade förra året, också på regeringens uppdrag, hur genomförandet av riktlinjerna skett och hur arbetet ska bedrivas framöver.
Frågor som rör kvinnors skyddsbehov kommer även i fortsättningen att vara högt prioriterade av regeringen. Jag anser att det är viktigt att Migrationsverkets arbete med att genomföra riktlinjerna om kvinnors skyddsbehov i asylprocessen fullföljs. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noga följa hur myndigheterna arbetar med frågan om kvinnors skyddsskäl.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

