kvinnors asylskäl
Skriftlig fråga 2003/04:218 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-11-06
- Anmäld
- 2003-11-10
- Besvarad
- 2003-11-12
- Svar anmält
- 2003-11-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 november
Fråga 2003/04:218
av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Barbro Holmberg om kvinnors asylskälFrån den 1 januari 1997 har i utlänningslagen införts en ny bestämmelse om rätt till skydd för den som "på grund av sitt kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan för förföljelse". Redan när regeln infördes ansåg Vänsterpartiet att det hade varit en mycket bättre lösning att bredda tolkningen av Genèvekonventionens flyktingbegrepp så att den också innefattar förföljelse på grund av kön eller homosexualitet. En sådan tolkning, som stöds av FN:s flyktingkommissariat, vinner successivt terräng i stater med en mer framsynt inställning än Sveriges i denna fråga.
Under de sju år som gått har den nya regeln tillämpats ytterst sparsamt och huvudsakligen beträffande kvinnlig könsstympning. Det skulle möjligen kunna tolkas som att förhållandena i världen är relativt tillfredsställande på detta område. Tyvärr är det verkliga förhållandet det att asylsökande kvinnor med mycket starka skyddsbehov oftast får avslag på sina asylansökningar. Sålunda anser våra myndigheter att hot mot kvinnor till exempel beträffande så kallat hedersrelaterat våld "är av privat natur och inte härrör till förföljelse". De saknar förmåga att inse att en sådan sak som rätten att själv välja sin make är en politisk rättighet som garanteras i flera av de grundläggande konventionerna om mänskliga rättigheter. Förföljelse mot någon som kräver denna rätt är politisk förföljelse, men det är fullständigt främmande för Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Min fråga till statsrådet Barbro Holmberg är:
Vad avser statsrådet att göra för att avhjälpa den bristande förmågan hos våra myndigheter att "se och erkänna" kvinnors asylskäl?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:218 besvarad av Barbro Holmberg
den 12 november
Svar på fråga 2003/04:218 om kvinnors asylskäl
Statsrådet Barbro Holmberg
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att avhjälpa den bristande förmågan hos våra myndigheter att "se och erkänna" kvinnors asylskäl.
Som bakgrund till frågan anger Ulla Hoffmann att den bestämmelse i utlänningslagen som uppställer ett skydd för personer som "på grund av sitt kön eller homosexualitet känner en välgrundad fruktan för förföljelse" sällan tillämpas. Det är riktigt, som Ulla Hoffmann säger, att bestämmelsen i utlänningslagen sedan den infördes år 1997 har kommit att tillämpas i ett begränsat antal ärenden (3 kap. 3 § första stycket 3). Detta bekräftas av den analys och utvärdering av bestämmelsen och dess tillämpning som Migrationsverket på regeringens uppdrag gjorde i samarbete med Utlänningsnämnden i februari 2001. I utvärderingen konstateras att i stället för skyddsbestämmelsen om förföljelse på grund av kön tillämpas andra bestämmelser i samma situationer, till exempel bestämmelsen om skydd vid risk för tortyr samt flyktingbestämmelsen. Som exempel kan nämnas att könsstympning av kvinnor och flickor snarare bedöms som tortyr än som förföljelse på grund av kön.
Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 11 april 2002 att tillsätta en utredning med uppdrag att bland annat föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att personer som känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön ska kunna betraktas som flyktingar enligt 1951 års Genèvekonvention (dir. 2002:49). Avsikten är inte att ändra utlänningslagens rekvisit för flyktingstatus utan att i lagen närmare ange förutsättningarna för en tolkning som inrymmer förföljelse på grund av kön och sexuell läggning. Utredaren ska enligt direktivet eftersträva en lösning som tydligt visar att förföljelse på grund av kön kan utgöra exempel på situationer där flyktingskap ska beviljas. I utredningen kommer också att ingå analyser av olika situationer, däribland sådant så kallat hedersrelaterat våld som Ulla Hoffmann nämner, som är specifika för kvinnor och som kan åberopas som asylskäl. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2004.
Regeringen fäster stor vikt vid att det finns en hög kompetens hos myndigheterna när det gäller genusfrågor och följer noga myndigheternas arbete för att höja personalens medvetande om de speciella problem som gäller för kvinnor i asylprocessen. Jag vet att det vid sidan av lagstiftningsarbetet pågår ett fortlöpande arbete med utbildningsinsatser i genusrelaterade frågor på utlänningsmyndigheterna.
På uppdrag av regeringen har Migrationsverket utarbetat riktlinjer för hur kvinnors asylskäl bättre ska uppmärksammas i asylprocessen. I riktlinjerna lyftes bland annat fram att de ärenden som rör kvinnors särskilda skyddsbehov många gånger är känsliga och förutsätter fullgod kompetens hos såväl utredare, tolk som offentligt biträde. I regleringsbrevet för budgetåret 2003 uppdrog regeringen åt Migrationsverket att redovisa hur dessa riktlinjer genomförts inom myndigheten. Migrationsverkets redovisning visar att verkets arbete fortsätter.
Genom det författningsarbete som inletts, de pågående utbildningsinsatserna samt utarbetandet av riktlinjer har viktiga steg tagits för att kvinnors asylskäl bättre ska uppmärksammas i asylprocessen. Jag kommer också fortsättningsvis att uppmärksamt följa utvecklingen i den här frågan som jag tycker är viktig.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.